Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - I. Förnuftet och uppenbarelsen - 2. Den principiella grundsynen - b. De teologiska studiernas bidrag till grundsynens utformning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
an die durch Christenthum geschehene Offenbarung, worin
alle Räthsel der Vernunft gelöst, und das Menschliche mit dem
Göttlichen in Einklang gebracht ist.»30 Detta uttalande om
kristendomen, som löser förnuftets gåtor, stämmer väl överens
med Tegnérs yttrande i Tolg-talet: »När förnuftet länge
grubblat över tingens gåta och äntligen tror sig hava upplöst den,
se, då har kristendomen redan långt förut i hjärtats enfald
funnit upplösningen och vanligtvis uttryckt den utan konst och
ordprål i enkla bilder.» Vi delaktiggöras, påpekar de Wette,
av den kristna uppenbarelsen genom Skriftens förmedling, men
för att detta skall kunna ske förutsättes förnuftets
självverksamhet. »Allerdings wird die Offenbarung immer höher stehen
als die Vernunft der Einzelnen, welchem daher Demuth ziemt,
und selbst als die Vernunftbildung einer gewissen Zeit; aber
mit der Vernunft an sich muss sie gleichgeachtet werden, in
welcher wir ebenfalls eine göttliche Offenbarung annehmen.
Das Bestreben, die Offenbarung auf die Vernunft
zurück-zuführen und mit ihr in Einklang zu bringen, ist daher für
jeden Gläubigen, besonders aber für den Theologen
notwen-dig.»31 Vi återfinna Tegnérs bestämning av relationen mellan
förnuftet och uppenbarelsen i det av oss kursiverade uttalandet
i de Wettes framställning: förnuftet är också en uppenbarelse.
Tegnérs uppfattning i detta stycke sammanfaller desslikes
med Bretschneiders. I kapitlet om förnuftets förhållande till
uppenbarelsen i sin stora dogmatik gör också han gällande,
att förnuftet är Guds första uppenbarelse: »So wie nun ...
Christenthum und Religion ... sind und bestehen, so auch
Vernunft und Philosophie, und man muss zugeben und lernen,
dass der Schöpfer nach seiner Weisheit eine freie Auffassung
der Wahrheit nach eines jeden Individualität gewohnt hat,
und dass es eben das Wesen menschlicher Erkenntnis ist, das
30 De Wette, Dogmatik der luth. Kirche, s. 53. Jfr de Wette, Ueber
die Rel., s. 448.
31 a. a. s. 54.
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
