Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - I. Förnuftet och uppenbarelsen - 3. Behovet av en särskild uppenbarelse - a. Tveksamhet under den förteologiska perioden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
skrift »Thorild, tillika en filosofisk och en ofilosofisk
trosbekännelse». »Dina åsikter av religionen», skriver han, »synas
mig både sköna och riktiga för så vitt jag nämligen kan fatta
dem. Emellertid vad angår den teoretiska nödvändigheten av
en särskild uppenbarelse, t. ex. kristendomen, så kunde väl
därom några tvivelsmål äga rum. Kunde den söndring i sinnet,
som just genom spekulationen kommer i dagen, ej bringas till
enhet och harmoni genom någon annan religionsform än
kristendomen, så blir det svårt att förklara, varför den högsta
graden av mänsklig utveckling, släktets egentliga jubelår, både
i norr och söder, infalla innan kristendomens namn nämndes.
Låt oss tacka Gud, att vår tro är bättre, renare än de gamles:
men låt oss icke glömma, att mänsklighetens adelsmatrikel
står fullskriven av hedniska namn. Kristendomens egentliga
företräde framför alla andra religioner ligger väl mest däruti,
att försoningsidén (som är hjärtblodet av all religion) däri
renast framträder; men i allmänhet skulle väl mången kunna
tycka, att allt vad som blott traditionsvis eller på historisk väg
överlämnas till oss, således uppenbarelse i vanlig mening, mera
vore att anse som en särskild religionsform än som religionen
själv, som kunde förefalla äldre och ursprungligare. Var
mänsklighet finnes, där finnes även Gud och hans lära: de
svara mot varandra som de bägge hemisfärerna. Dock
erkänner jag gärna, att den stora uppenbarelsen i naturen ej gör
den andra i ordet onödig. Den är tvärtom dess förklaring: den
är just ordet till den förras gåta.»35
I det något tidigare brevet till friherrinnan v. Schwerin
säger Tegnér, att han i mycket, i synnerhet i Geijers åsikter om
kristendomen, är av motsatt tanke.36 Divergensen klargör han
i brevet till Geijer själv: den gäller den teoretiska
nödvändigheten för människosinnet av en särskild uppenbarelse. Geijer
hade ju, som vi i annat sammanhang påpekat, i sin
religionsfilosofiska skrift uppvisat, att abstraktionen innebär filosofiens
35 111:446. 36 111:440.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
