Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - I. Förnuftet och uppenbarelsen - 4. Den rationella antiintellektualismen - b. Det mysteriösa i religionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
främsta rationalisterna. »In der Vernunft erkannten wir»,
skriver han, »eine göttliche Offenbarung an und zwar die erste,
natürliche; und in Christenthum, welches diese Uroffenbarung
zum vollkommenen Bewusstseyn gebraucht hat, erkennen wir
die zweyte, geschichtliche Offenbarung an.»57 Också han
anlägger i likhet med rationalismen promulgationssynpunkten på
förhållandet mellan förnuftsuppenbarelsen och
kristusuppenbarelsen. Men det som skiljer honom från såväl
rationalismen som den rationella supranaturalismen är det för honom
väsentliga, att det icke är den begreppsmässiga förståndsåsikten
utan det ideal-estetiska betraktelsesättet, som det är fråga om,
när det säges, att den historiska uppenbarelsen bringar
ur-uppenbarelsen i förnuftet till fullkomligt medvetande. »Nach
den Grundsätzen, die wir aufgestellt haben, müssen wir im
Christenthum die vollkommenste Erscheinung der Religion
anerkennen. Das ganze religiöse Grundgefühl ist in ihm
her-vorgetreten, alle Ideen von Gott, Unsterblichkeit, ewiger
Men-schenbestimmung und Weltordnung, sind zum Bewusstseyn
gekommen . . ,58 Auch das alte Testament enthält eine göttliche
Offenbarung, aber nur in sofern es auf das neue Testament
hinweist; einen unbedingten, selbständigen Werth hat diese
Offenbarung nicht.»59
Klargörande är det svar de Wette ger på den av honom
ställda frågan, vad det är som gör kristendomen till en
gudomlig uppenbarelse. Vanligen finner man det i dess underbara
historia och i stiftarens utomordentliga gåvor och krafter. Men
detta är blott den yttre glansen och icke det väsentliga. »Sein
göttliches Gepräge besteht in seinem Inhalt und in der Kraft,
durch welche es entstanden ist. Der Inhalt ist die vollständige
Entwicklung und Ausbildung äller religiösen Anlagen der
Vernunft, oder die vollkommenste Vernunft, dasjenige, wodurch
57 De Wette, Ueber die Religion, s. 448 f.
58 a. a. s. 448.
59 a. a. s. 449.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
