Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - I. Förnuftet och uppenbarelsen - 4. Den rationella antiintellektualismen - b. Det mysteriösa i religionen - 5. Primatet och domsrätten - a. Till en början har förnuftet primat över uppenbarelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
de brutit sönder det intellektualistiska schema för religions- och
kristendomstolkningen, som Bretschneider såsom representant
för den förmedlande rationella supranaturalismen icke lyckats
frigöra sig ifrån, trots sin angelägenhet att slå vakt om
»religionshemligheterna». Det är intellektualismen, som ställer
honom på samma linje som de rena rationalisterna.
5. Primatet och domsrätten.
a. Till en början har förnuftet primat över uppenbarelsen.
Den rationella antiintellektualism i uppenbarelseuppfattning
och kristendomstolkning, som Tegnér under påverkan av de
Wette representerar, innebär icke, att han kommit fram till en
slutgiltig lösning av problemet förnuft och uppenbarelse. Ty
även om den antiintellektualistiska inställningen betingas av
insikten om religionens egenart och självständighet i
förhållande till vetandet eller begreppskunskapen och hindrar honom
att stanna kvar på den blotta reflexionsståndpunkten, så
fasthåller han dock konsekvent vid den principiella grundsynen
— den kvalitativa identiteten mellan förnuftet och
uppenbarelsen. Men detta betyder, att ratio såsom religiös princip kommer
att spelas ut mot den särskilda uppenbarelse, som föreligger i
kristendomen. Då han från den principiella utgångspunkten
har att bedöma den kristna uppenbarelsen, står han gång på
gång inför konflikter, som han icke kommer ifrån. Det
kon-kordat, som han teoretiskt gör gällande, kan han icke utan
vidare praktiskt genomföra. Insikten om den kvalitativa
identiteten mellan förnuftet och uppenbarelsen ger nämligen intet
besked i frågan om primatet: har ratio domsrätt över revelatio
eller vice versa?
Under den förteologiska perioden var han, som man kan
se av brevet till Geijer, benägen att tillerkänna
förnuftsuppenbarelsen primatet över kristusuppenbarelsen. Vid början av
de teologiska studierna fann han det självklart, att förnuftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
