Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - II. Försoningsidén - 1. Försoningsmotivet i Tegnérs tidigare produktion - a. Romantiken aktualiserar försoningstanken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
Man har menat, att Tegnér utgår från ett bibliskt motiv:
Lucifersmyten i Jes. 14 — morgonstjärnan, tänkt som en ängel,
vilken gör uppror mot Gud och till straff störtas ned i
avgrunden.10 Det är möjligt, att han fått uppslaget från detta
bibelställe. Men parallellism mellan texten om morgonstjärnan
och den tegnérska solsången föreligger dock bara på en punkt:
nedstörtandet från den preexistenta världen. I solsången är
detta fall i preexistensen bara första akten i ett kosmiskt
drama. Andra akten är botgöringen i tidsexistensen, då solen
ofta i ånger drager skyarnas sorgdok över sina kinder. Tredje
akten är försoningen i postexistensen, sedan solen katastrofalt
upplösts och den Evige låter den vila ut invid faderlig barm.
Genom den blotta anknytningen till jesajastället och
lucifersmyten förklaras icke den försoningsidé, som skimrar fram
såsom det centrala i solsångens kosmiska drama. Att denna
försoningstanke är grekisk och icke kristen är påtagligt. Det
»alexandrinska världsschemat» går här igen. Konturerna av
Origenes’ teologiska konception skimrar fram: fallet i
preexistensen, fostran genom prövning till ånger och bättring i
tidsexistensen, försoningen till sist genom död till liv i
postexistensen — hos Origenes apokatastasis. Det är här fråga om
den brustna och återställda harmoniens kosmiskt orienterade
försoningsidé, där vägen mellan fallet och försoningen går över
jordelivet och där frälsningen tankes moralistiskt som en
människans etiska självförbättring.
När Tegnér skrev solsången, var han präst. Nu är det av
stort intresse att undersöka, huru han under denna
förteologiska period explicerar försoningsidén i sin homiletiska
framställning. Det är en numera vedertagen mening, att han
förkunnade ortodoxiens försoningslära med dess speciella
utformning av tanken på satisfactio vicaria ända till 1820 eller den
tidpunkt, då han diktade Nattvardsbarnen.1011 Med den dikten
10 Nilsson, Tegnérs fil. o. est. studier, s. 103. Jfr Böök, a. a. s. 458.
10a Nilsson, Tre fornnordiska gestalter, s. 247. Hedin,
Dateringspro-blem i Tegnérs diktning, Samlaren 1930, s. 9 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
