Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - II. Försoningsidén - 1. Försoningsmotivet i Tegnérs tidigare produktion - a. Romantiken aktualiserar försoningstanken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
text insmyger sig dock en erinran om den gudomliga kärleken,
som för vår skull utgiver enfödde Sonen till korsets död för
att försona världen med sig själv. Det är icke rätt att
underskatta denna agapetanke i erossammanhang: Tegnér menar
säkert uppriktigt. Men här skall särskilt understrykas, att det
för oss, som gömmer sig i orden om korsdöden, icke innebär
förkunnelse av satisfactio vicaria i ortodoxins mening. Offret
är Guds offer, korset är Guds kors, den för oss självutgivande
kärlekens triumf över döden och helvetet. Alltså icke såsom i
ortodoxiens försoningslära ett Kristi offer qua homo i vårt
ställe hemburet åt Gud. Man kan säga, att detta agapemotiv,
infört i ett påtagligt erossammanhang, är som ett stilla förspel
till den kristologiskt grundade och teocentriskt orienterade
försoningstanke, som han sju år senare framlägger i
Nattvardsbarnen.
En serie odaterade predikningar, sju till antalet, en av
dem endast en ingress, jämte två julpredikningar, som voro
okända, då Wrangel-Bööks kronologiska tegnérupplaga kom
ut, är det material från ifrågavarande tid, som återstår att
granska.12 Men detta material krymper väsentligt ihop.
eftersom vi härovan i annat sammanhang ansett oss på goda
grunder ha kunnat datera två av predikningarna till sommaren
1820, den ena en bönsöndags-, den andra en
midsommarpredikan. Av de återstående fem är alltså en bara en ingress,
som ur vår synpunkt är utan intresse, och av de kvarvarande
fyra är en enligt Wrangel-Bööks uppfattning sannolikt icke
producerad av Tegnér själv utan översatt ur någon tysk
predikosamling13 och kan alltså lämnas helt ur räkningen.
Två av de tre som bli kvar förskriva sig sannolikt från denna
tid. Papperet till manuskripten har nämligen årtalet 1813 i
vattenstämpeln.
12 V: 221—283.
13 Se V: 674, kommentar till pred. V: 674.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
