Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - II. Försoningsidén - 2. Influens av de Wettes korsteologi - c. Försoningsmotivet i Fritiofs saga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
till Geijer med anledning av dennes Thorild, skrivet just vid
den tidpunkt då sagans slutdikt sysselsatte honom, röjer denna
intention: »Kristendomens stora företräde framför alla andra
religioner ligger väl mest däruti, att försoningsidén (som är
hjärtblodet av all religion) däri renast framträder.»5 Med detta
i minne gå vi till strukturanalysen.
Tyngd av sin skuld stod Fritiof vid sin faders gravhög.6
Bördan var honom för tung. Finns ingen försoning? Tager
Balder ingen bot? Fritiof var redo till vilket offer som helst.
Han bad om tecken och fick det: en hägring i skyn, ett
balders-tempel i guld och lågor sänker sig ned över stället, där det
gamla templet stod, som han stuckit i brand. Fritiof förstod
svaret från ovan och fattade sitt beslut: ett nytt tempel skulle
han bygga, skönare än det brända, och därigenom försonas
med »ljuslockig gud». Templet är nu byggt, invigning sker,
den gamle baldersprästen talar, orden adresseras till Fritiof:
»Du vill försonas. Vef du vad försoning är?
Se mig i ögat, yngling, och bliv icke blek.
På jorden går försonarn kring och heter Död.
All tid är från sin början grumlad evighet,
allt jordiskt liv är avfall från Allfaders tron,
försonas är att vända renad dit igen.
De höge Asar föllo själve, Ragnarök
är Åsarnas försoningsdag, en blodig dag
på Vigrids hundramila slätt: där falla de,
ohämnade dock icke, ty det onda dör
5 111:446.
6 V:145f. Hur man under influens av Lamms hypotes om Schellings
inflytande på Tegnérs försoningstänkande föranletts att missuppfatta
Tegnérs personliga ställning till kristendomen framgår av Syhvans
yttrande på tal om den skuldtyngde Fritiof: »Har Tegnér själv erfarit en
sådan känsla av skuld? .. . Under depressionstiderna beklagar han sig,
han känner leda vid hela det mänskliga livet i synnerhet vid sig själv . ..
Mitt sinne är okristligt, ty det har ingen sabbat» (Brev 22ji 26). Sylwan,
Tegnérs Fritiofs saga, Edda 1918, s. 210. — Rätt förstått är Tegnérs
anförda brevuttalande snarare att betrakta som uttryck för än som
vittnesbörd om brist på personlig skuldkänsla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
