Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dikter - Försonligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vantrons långa dröm är faren;
gif den vakna Jorden ro. —
Gå, predika i Tartaren
och lär djeflarna din tro.
O, hvad gör det hur vi kalla
denna far som ingen ser?
för hvad dyrkad bild vi falla,
solen eller korset, ner?
Månn den Vise med sin lära
än så djup, så konstigt byggd,
kommer verldens Gud mer nära
än den Vilde med sin dygd?
Trösta jordens myriader,
lär dem kärlek, Religion!
visa oss en vän, en fader,
nog hörs Dundrarn från sin thron.
Helig vare dig hvar redlig,
fast han ej din orden bar!
Fridens lära vare fredlig
som dess första härold var!
01 hur kom du lik en aning
ifrån himlen, tröstfullt hög,
och till ledsvän för min spaning
som en svan i natten flög!
Hur du målade de landen
bortom dagens nergång hän
der den rena, frie anden
vandrar under Edens trän!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
