Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dikter - Försonligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Menska, någon himmelsk flamma
lefver i dig; släck ej den.
Lär dig något ord att stamma
af Guds språk, förlåtelsen.
Tänk på oförrätter bara
som på döda; glöm och tig;
men låt hvar välgärning vara
evig som en Gud för dig.
Är du lycklig, är du ärad,
hvarför hatar du, Barbar?
Hvarför stänger du förfärad
ormen i ditt Eden qvar?
Räck oss handen: vägra ingen,
att hvar glädje som du njöt
flyger genom brödraringen,
liksom en elektrisk stöt.
Om du lider, om du faller
trampad af din fiende,
genom lifvets fängselgaller
in i fria himlen se;
der hvar hatfull själ, hvar bitter
svartnar som en slocknad brand
och Försonligheten sitter
på den Högstes högra hand.
Du som solar dig i vården
af din ungdom; le och njut;
och ur sköna rosengården
rota hatets ogräs ut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
