Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utom genom alla hans skrifter en ton af äkta hellenisk
lef-nadsglädje, en munter åsigt af lifvet, som så gerna förenar
sig med Musernas och Gratiernas dyrkan; och Plato förklarar
på mera än ett ställe sin beundran för poeternas skönheter,
i synnerhet för Homerus. Att nu en sådan man endast af
afundsjuka och missunsamhet skulle förklara sig emot dem,
det vilja vi akta oss att tro en Athenaeus eller hans likar
eller ens Dionys[us] Halicarnass[us]. Orsaken måste ligga
djupare. Den måste sökas i Platos egna åsigter af poesien
och konsten i allmänhet. Alltså l:o poet[iska] konstens
natur, 2:o konstens afsigt och ändamål, 3:o inflytande, helst
ethiskt.
l:o) All konst, såvida den skall förtjena sitt namn,
måste enligt Plato grunda sig på philosophie. Ty om det
man genom konst vill framställa, måste man ha en
fullkomlig kunskap, men en sådan kunskap vinnes allenast genom
philosophie och den dialectiska methoden, som skiljer hvarje
sak i sina särskilta slag och åter sammanfattar denna
mångfaldighet i en enda idé (quae res ipsas in species suas
discer-nit, rursusque singula idea una comprehendit). Det är i
synnerhet bristen på en dylik kännedom af sitt ämne och af
sakens sanna natur, det är jagandet efter blott sken och
sannolikheter, det är bristen på riktig philosophisk method,
som Plato klandrar hos tidens sophistiske vältalare, så väl
på andra ställen som i synnerhet i Phaedrus och Gorgias:
ty vältalighet, utan sanningens kännedom, förtjenar ej
namnet af konst, utan konstlös färdighet (sine arte usum). Då
följakteligen den philosophiska methoden är så nödvändig för
konsten, så följer deraf att den konst, som står i närmaste
förening och samband med philosophien, äfven måste vara den
högsta och ädlaste. Detta är nu hvad Plato med ett
besynnerligt namn kallar den erotiska konsten och hvars
föreskrifter Socrates lemnar i Phaedrus och Diotima i Symposium;
— 289 —
19—2317H1. Tegnér, Sami. skrifter. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
