Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och förståndets upplysning. Hennes inflytande i begge dessa
afseende kan aldrig vara annat än tillfälligt. Det högsta
man af poesien i intellectuelt eller moraliskt afseende skulle
kunna begära vore väl, att hon i intetdera af dessa vore
di-rect skadlig, h. e. hvarken föranledde till falska begrepp eller
till förderfvade seder. Men hvarhelst detta verkeligen
inträffar, är orsaken dertill ej att söka i poesien sjelf, utan i
det förvända sätt hvarpå hon uppfattas. Ty är frågan om
begrepp, så ger ju poesien sig aldrig ut för annat än dikt.
Hon skall icke recensera verkligheten, utan framställa något
som är högre och skönare än verkligheten. Hennes rike
ligger i möjligheternas land. Hon skall ej undervisa, utan
endast bilda. Hon skall ej vara en schola på jorden, utan en
syn i molnen. Men af den som ej gör något anspråk på att
bli trodd, kan man icke säga att man blir narrad. Den
sanning hon innehåller kan ej vara annat än symbolisk. Är
åter frågan om sederna, så älskar visserligen poesien lifvets
muntra njutning och framställer som oftast dess sinliga nöjen:
i synnerhet gäller detta om den Grekiska poesien i
allmänhet och särskilt om den Homeriska, hvars caracter är
barnslig och glad sinlighet. Men hos Hom[erus] åtminstone är en
sådan framställning alltid så godtrogen och öppenhjertig, att
den i oförderfvade sinnen ej väcker någon förargelse. Naturen
är aldrig obscen, och konsten är det ej heller, så framt hon
med rent sinne uppfattar naturen. Det ligger då något
heligt och oskyldigt i hennes bilder, huru yppiga de än må
synas. Naken stod i templen Apollo, nakna Gratierna; endast
en barbar skulle vilja öfverhölja dem. I allmänhet kan man
väl säga, att poesien ej förderfvar sinnena, hon upptänder
blott de redan förderfvade. Sedeförderfvet kom i Grekland
som annorstädes icke från poesien, men poesiens obscenitet
— t. ex. den comiskas — kom af sedeförderfvet.
Emedlertid är det hufvudsakligen på detta moraliska in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
