Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mågan hörde, liksom alla andra menniskans förmögenheter,
till statsmedlen. Vigten af den vittra bildningen insåg Plato
riktigt och yrkar på många ställen, att den bör föregå all
annan. För att vara rättvis böra vi äfven medgifva, att
poesien, helst den Homeriska, hade i Grekland ett anseende
och derigenom ett inflytande på allmänna tänkesättet och i
synnerhet på ungdomen, hvaraf svårligen något annat
folkslag företer exempel. Homerus lästes i alla scholor. Man
åberopade sig hans vitsord vid förekommande tvistigheter.
Han ansågs innefatta summan af all mensklig vishet. Man
betraktade honom såsom Greklands lärare och uppfostrare.
Att känna och kunna förklara poeterna, helst de episka,
ansågs som den väsendtligaste delen af mensklig bildning
(liberalis institutio). Der lemnades ingen annan religiös
undervisning än den som hämtades ur poeterna. Homerus utgjorde
Grekernas Bibel. Det var naturligt att hans dikter och
my-ther, på detta sätt fattade, skulle åstadkomma en mängd
orimliga och äfven ovärdiga föreställningar. Poesien erhöll
härigenom äfven ett theoretiskt inflytande, som ej kunde vara
likgiltigt. Hvad Plato såväl härom, som om dess verkan på
sederna anför, är ungefär följande.
Sådana myther som de, hvilka förekomma hos Hesiodus
och Homerus t. ex. om Kroni förhållande till sin far och sina
söner, om jättarnas strid mot Gudarna, om Gudarnas strider
sinsemellan, om Juno fängslad af sin son, om Vulcanus
nedstörtad från Olympen af sin far o. m. d. äro både
ovärdiga Gudarnas höghet och måste äfven ha ett förderfligt
inflytande på ungdomens tänkesätt. Att man vill förklara
dem allegoriskt förbättrar ej saken; ty det unga sinnet kan
ej urskilja hvad som är allegoriskt eller ej. Derföre anser
Plato nödvändigt att i staten stadga vissa typer för dikten,
så framt den nemligen rör Gudarna. Hufvudprincipen
härföre är den att man alltid måste framställa hvarje Gud så-
— 296 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
