Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och rundt kring läpparna hon drar
600 en skuggning som skall skägg betyda:
det var som om du ville pryda
med sorgeflor ett rosenpar.
Hon liknade med svärd och bälte.
Gud Amor sjelf förklädd till lijelte,
som Clinias son* den målad bar
på skölden blank oeh spegelklar.
»Farväl, du faderliga boning!
En gång med kärlek och försoning
jag kommer väl till dig igen.
610 Nu kan jag icke längre dröja,
tag mig, o natt, uti din slöja
och för mig till mitt hjertas vän!» —
Der lag ren då på vundna stränder
i ögonvrån af somnad Nord,
Zar Peters stad, dit nu en jord
de pantförskrifna kronor sänder.
Då var han ringa. I sin vik
han låg, en nyfödd drake lik.
Men arten röjes hos den unga
620 som ringlar sig i solvarm sand;
ren kokar giftet i hans tand,
ren hväser han med klufven tunga.
Der lastades mot Svea strand
en flotta då med mord och brand.
Dit styrer nu Maria färden
och mellan farorna ocli svärden
hon framstår och en plats begär
på flottan emot Nordens skär.
En höfding för de vilda hopar
* Alcihimlrs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
