Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kysser, hviskar, vaggar, sofver,
och till hög paulun deröfver,
lik ett ljusblått taft med gull,
530 himlen står af stjernor full.
Axel mediertid inunder
tänker öfver dagens under.
Hvilket slägte här jag mött!
Första barnet jorden födt
när med oförsvagadt välde
hennes ungdomskrafter svällde.
Menskor äro de som vi,
men med annat mått uti
icke lemmar blott, men sinnen;
540 vandrande och dystra minnen
från en tid då styrkan var
lik en flod som än ej har
säker flodbädd, sväller öfver
bräddar dem hon dock behöfver.
Än i dag hvar Nordens son
kommer ej så lätt ifrån
jätten i sitt bröst som pockar
jemt på sjelfbestånd, och lockar
jemt till uppror eller knot
550 alla himlens makter mot.
Stormar det, han gerna brottas
emot stormen, gerna blottas
luden barm, att åskan må
veta hvar hon bäst kan slå.
Nordens kraft är trots, och falla
är en seger för oss alla,
ty förr än man föll till slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
