- Project Runeberg -  Samlade skrifter. Ny kritisk upplaga, kronologiskt ordnad / 6. 1827-1830 /
109

(1918-1925) [MARC] Author: Esaias Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lagorna af mensklig förträfflighet tryckas alltjemt med rörliga
stilar. Men just genom den enformighet som åtföljer
Elementarundervisningen äfventyrar man der lättast att
kry-stalliseras i de antagna formerna och derigenom förlora den
lifgifvande anden. Det är med undervisningsverken som
med menniskokroppen: dödskylan röjer sig först i
extremi-teterna. Den store Goethe säger någorstädes till en konstnär:

Du öfvar blick, du öfvar liand,

* så öfva äfven ditt förstånd ibland.

Men uppfostraren bör betraktas som en konstnär, ty han
öfvar en fri konst, och i sanning den högsta och ädlaste af
alla. Att sjelf tänka deröfver, att göra sig reda för dess
syfte, att med fördomsfritt sinne pröfva de förändringar
som tiden föreslår, detta är lärarens ära, detta är den rätta,
den evigt beståndande skolordningen.

Den rätta methoden förutsätter först och främst ett
klart begrepp om uppfostrans väsende och syfte.
Uppfostran i allmänhet är utvickling af de menskliga anlagen.
Inskränker den sig till utvickling af kunskapsanlagen så
kallas den undervisning. Skall kunskapsanlaget utvicklas
så måste det först och främst väckas och sporras att det
icke insomnar eller rör sig för långsamt. Men allt anlag
är i sig sjelf tomt och obestämdt. Derföre måste ett innehåll
gifvas åt det samma, det bör bibringas ämnen att öfva
sig på: och detta är undervisning i sin egentligaste mening:
att undervisa är att visa fram det som skall fattas.
Härigenom bestämmes äfven förhållandet mellan lärarens och
Lärjungens verksamhet. Till lärjungen hör icke blott
anlaget utan äfven sjelfva uppfattandet; ty ingen verkelig
kunskap växer som stenarna, anorganiskt genom yttre
tillsättning (per appositonem externam)-, utan den växer
organiskt som blommor och djur, derigenom att den assi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:17:47 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tegnersam/6/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free