Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
abstraktions- som kombinationsgåfvan. Men detta
bildningselement måste egenteligen ligga lika i all språklära, i
den mån nemligen som språket är utbildadt. Det kan synas
tvetydigt hvarföre det just uteslutande eller åtminstone
företrädesvis skulle tillhöra den Latinska. Det må i detta
afseende vara ett företräde att Latin är ett dödt språk, att
således språkformationen satt sig och är fast och stelnad
för alltid; men egenteligen är ju hvarje språk dödt för den
som ej känner det, och fluctuationen i de lefvande formerna
kan ej blifva märkbar under den korta tiden af deras
inlärande. Men dessutom är Grekiskan äfvensåväl ett dödt
språk som Latin, och ett vida rikare, böjligare och mera
utbildadt. Jag skulle derföre vara benägen att anse dess
språklära såsom i sig sjelf mera bildande för barndomsåren
och ett tjenligare substrat för tankeöfningen. Härtill
kommer äfven att Grekiskan har, i min tanka, en mera bestämd
språkbyggnad än Latin. Då man plär anföra just motsatsen
såsom ett skäl att föredraga den Latinska Gramatiken
är jag skyldig att i korthet anföra grunderna för min
afvi-kande öfvertygelse. Jag anser Grekiska Språkformerna för
mera bestämda än de Latinska; ty ett språk måste anses
mera bestämdt i den mån som det genom en blott böjning
af ordet kan uttrycka bestämningar och skiftningar af
begreppet som i andra språk ej kunna ges utan genom
om-skrifning. Detta inträffar med Grekiskan företrädevis
framför Latin och är en stående karakter af hela dess
språkbyggnad. Sålunda har väl Grekiskan endast samma
böjningar för Nomina som Latinet, men dessutom äfven en
särskilt bestämmande Artikel. Den har vidare en särskilt
Numerus för tvåtalet både i Nomina och Verber som
Romarn ej ägde. Den har ett fullständigare och mera utbildadt
System för pronomina. I afseende på verberna är språket
utbildadt till en mångfald, men tillika en bestämdhet som ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
