Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med inskränktare bildningskrafter måste inrymma flere
modifikationer af samma begrepp inom samma språkform
och blir derigenom mindre bestämdt. Jag tror mig härigenom
hafva uttalat det verkeliga förhållandet mellan den yppigt
svällande Grekiskan och det kanske kraftigare och senfullare,
men också magrare Romarspråket.
Det kan således, i min tanka, åtminstone ej vara på
grund af en ofta åberopad större grammatikalisk
bestämdhet som språkundervisningen bör begynna med Latin.
Ännu mindre kan det vara på grund af en rikare och mera
sjelfständigt utbildad litteratur än den Grekiska. Men Latin
är öfvergängspunkten från den moderna till den antika
bildningen, det är bryggan som sammanbinder dem begge,
det ligger oss historiskt närmare än Grekiskan och har
derigenom blifvit mera kändt. Jag har således ingenting emot
att det hädanefter som hittills först föredrages i skolorna.
Jag har redan förut medgifvit att Latinska
Gramatiken liksom Gramatik i allmänhet stärker muskelkraften
hos det unga sinnet, och kan på denna grund till en tid
innebära sitt eget ändamål. Men jag kan icke medgifva
att detta ändamål skulle vara det enda eller ens det
väsendtligaste för språkundervisningen. Jag föreställer mig att
klassiska språkens högsta och väsendtligaste
bildnings-moment ligger i deras litteratur, icke i deras gramatikaliska
former. Det förstås af sig sjelf, att det är nödvändigt att
inlära dessa och jag har ingenting emot att man begagnar
dem som springbock för den så kallade andeliga
Gymnastiken: men Romerska Litteraturen måste väl dock i sig
sjelf ha en något högre bestämmelse. Hvad Virgilius sjungit,
hvad Cicero talt mä gerna tjena nybegynnaren till florilegium
för metriska eller ometriska, tryckta eller otryckta
stil-öfningar; men i sig sjelf måste det dock vara äinnadt att
fylla en nägot vigtigare plats i menskliga bildningshistorien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
