Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
återupplågande är, i våra dagar, gifven af den berömde
Thierseh, hvilken sedan Heyne och Wolff bortgått, anses för
Tysklands störste filolog. Han började redan för 5 år
tillbaka utgifva ett arbete öfver Lärda Skolor, hvilket likväl
äfven omfattar universiteterna. Deraf äro redan 10
afdel-ningar utkomna, och det fortsättes ännu. Man torde ej
kunna neka, att det förråder någon partiskhet för de
klassiska studierna; men det innehåller likväl en sådan rikedom
af idéer och åsigter, af vidsträckt lärdom och träffande
skarpsinnighet; det förenar dermed en sådan antik och storartad
kraft oeh klarhet i framställningen, att jag för min del anser
det för det märkvärdigaste, som efter Rousseaus Emile,
blifvit skrifvit i uppfostringsläran. Detta arbete har också
derföre flitigt blifvit begagnadt och åberopadt, ofta kanske af
dem som ej förstått det, ej kunnat förstå det, äfven af det
skäl att de betraktade det som en partiskrift. — Ledande
tanken i denna skrift är nu den, att de klassiska studierna
utgöra den egentliga kärnan hvaromkring sedermera all
vettenskaplig och vitter, ja äfven all moralisk bildning bör
sätta sig. Till följe häraf yrkas, att dessa studier böra
vara hufvudsaken, icke blott för barnet utan äfven för
ynglingen till dess han afgår till Akademien. Det yrkas
icke blott deras kraft att gifva sinnet en formell bildning
i skolan, hvilket ej plägar bestridas, utan äfven och i
synnerhet, att denna bildning bör hos ynglingen föras så långt
att han med lust och interesse omfattar gamla litteraturen,
lefver i dess betraktande, näres af dess märg, gripes af dess
anda. Det påstås, att den ofruktbarhet man förebrår
klassiska studierna väsendtligen kommer deraf, att de ej föras
högt nog, att man stadnar på halfva vägen och afbryter
dem just der deras egentliga bildningskraft börjar att
utveckla sig. Häraf kommer, att de fleste icke blott framdeles
åsidosätta dem, utan äfven ofta, hela sitt lif igenom, minnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
