Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men del är besynnerligt att med dessa tänkesätt vilja ge
sig min af att försvara Orthodoxien i Symbolisk mening.
Den Christus, den återlösning, den synd han framställer
äro uppenbarligen något helt annat än hvad man hittills
menat med dessa ord, ehuru Terminologien är bibehållen.
Hase, som skall vara en ung man, är en lysande företeelse i
Vettenskapen; men hans så kallade Evangeliska
Supra-naturalism hvilar dock ytterst på samma filosofiska ideer
som de förutnämde, och torde ännu vara för litet utbildade
för att kunna fullständigt bedömmas. Hans Hutterus
Redivivus är en ganska brukbar Bok för kännedomen af
den gamla Lärobyggnaden, och äfven summariskt af de
nyare och nyaste, ehuru han otvifvelaktigt är alltför
partisk mot Rationalisterna; och jag skulle önska att någon
ville öfversätta boken för vårt Presterskap. Jag anser
Hase för den snillrikaste, skarpsinnigaste, lifligaste af alla
de nyare jag hittills lärt känna. Äfven Bölimes Bok om
skillnaden mellan Christi egen Religion och Apostlarnes,
den jag just i dessa dagar läser, ger allehanda att begrunda.
Partiella skiljaktligheter äro väl onekliga: men att de skulle
vara så väsendtliga och radikala som här påstås, synes mig
tvifvelaktigt. Af brist på tillräckliga Handlingar kan i
allt fall saken aldrig rent historiskt afgöras. — Af den rika
Polemiken (ehuru egenteligen nu mera all Theologi är
polemisk, sedan Polemiken upphört att behandlas som en
särskilt Disciplin) har jag med nöje läst den sista Dogmatiska
mellan Bretschneider och Hahn, äfvensom den exegetiska
mellan Fritschke och Tholuck. Af det myckna som
skrif-ves om Kyrkans representation och styrelse, i anledning
af de nya och dödfödda Constitutionerna hvarmed man
narrat de beskedliga Tyskarne, tyckes ett och annat äga
interesse, ehuru jag ej känner det anorlunda än af
Recensionerna. Men hvad angår de moderna Pietisternas och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
