Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nighetsliornet i hand. Och icke endast städer,
äfven hvarje annat ställe, i synnerhet om det
var utmärkt genom skönhet, eller trefnad, eller
också genom någon vigtig händelse, hade sin
skvddsande, sin Genius loci. Och sålunda omfattade
J 5
denna föreställning icke blott den lefvande, utan
äfven den liflösa naturen, eller rättare, der fanns
ingen lillös natur, allt tog ett anletsdrag, som
kändes, och en gudastämma förnams ur djup och
höjd, tröstande, varnande, vägledande. Det
gick en rik symbolik genom verlden,
naturen var icke ett anatomiskt preparat, utan en
lefvande gudom med strålande Ögon; och på
hvad ställe du kom vakade en vänlig ande
deröfver.
Men om det finnes något ställe på [-jorden,-] {+jor-
den,+} som måste ha sin Genius, så är det [-skolan,-] {+sko-
lan,+} och vi kunne derföre med en ringa för-
ändring säga:
Victura et Genium debet habere Scbola:
”Skolan, att lefva och trifs, måste sin Genius ha.”
Ty är icke skolan mensklighetens förgård?
Kommer något in i lifvet, som icke förut gått
genom skolan? Jag är ingalunda af deras tanka,
som tro, att naturen är något likgiltigt, en blott
bildningsmassa, och att uppfostran kan göra
henne till hvad hon vill. Detta är
otvifveiak-tigt falskt, äfven oni man tar uppfostran i sin
vidsträcktaste bemärkelse, så att den omfattar
om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
