Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gymnasium är föreningslänken emellan
elementarskolan och akademien, måste således sluta
sig till ocii bero af beggedera, en fortsättning
af den förra och en förberedelse till den
sistnämnda. Vårt ämne sönderfaller således i
tven-ne delar: Gvmnasii förhållande 1. till skolan
(neråt)5 2. till akademien (uppåt). Låtom oss
säga några ord om beggedera.
I.
Då med Reformationen klosterskolorna
upphörde, uppkom en okunnighet ibland
prester-skapet, hvaröfver Gustaf Wasa ofta klagar.
Redan under Johan III stadgades, genom
kyrkoordningen af 1570, att vid hvarje af rikets sju
domkyrkor skulle finnas en skolestuga med en
skolmästare (rektor) och en lärare i theologien.
Det sednare utmärker tydligen, att skolans
(liksom sedermera gymnasii) afsigt var att bilda
prester. Indelningen var i tre eller fyra
klasser, och de äldre lärde de yngre, — den första
och enda vexelundervisning, som sedermera,
ehuru under ändrade förhållanden, alltjemt
bibehållit sig här. Om humaniora i högre mening
var ännu ej fråga. Christinas gymnasier voro
tydligen endast en utvidgning af skolestugorna,
der allt, som på den tiden ansågs höra till lärd
bildning, skulle inhämtas. Presterliga
rigtnin-gen bibehölls oförändrad. Gymnasium skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
