Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afseende på moderna språk. Och härmed hade
vi då, för denna gång, genomfört vår betraktelse
rörande gymnasii förhållande till skolan.
Återstår således att tala om gymnasii
förhållande till akademien, som är landets högsta
undervisningsanstalt och gör anspråk på att
omfatta helheten af mensklig bildning
(universitets litterarum). Den är i Sverige äldre än
gymnasierna. Huru äfven akademien växt ut och
utvecklat sig med tiden, allt som kunskapens
träd växt högre och spridt sig vidare, hör icke
till vårt ämne. Gymnasii förhållande till
akademien inskränkes för det mesta till filosofiska
fakulteten, och, till någon ringa del, äfven den
theologiska, af skäl, som redan äro antydda.
Att våra gymnasier ursprungligen haft en
pre-sterlig och theologisk rigtning, kan ej nekas.
Det kom deraf, att på den tid, då de stiftades,
theologien var frågan för dagen, som , af de lärde
i synnerhet, omfattades med det varmaste
intresse. Den var hvad politiken är för
närvarande. Dn hvar ville ha en röst, en
öfverty-gelse i dess finheter. Läroverken besöktes också
mest, på den tiden, af dem, som ämnade sig till
andeliga ståndet, hvarför det ej är underligt,
om de antogo ett anseende af prest-seminarier.
Äfven civila embetsmän kunde ej umbära nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
