Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 0. 3 December 1870
- Enkel metod att bestämma mängden af hygroskopiskt vatten samt askhalten hos bränntorf
- Blekning af linolja
- Apparat för hvässning af knifvar
- Patenter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Enkel metod
att bestämma mängden af hygroskopiskt vatten samt
askhalten hos bränntorf.
Behöfliga apparater:
en spisel eller annan öppen eldstad;
ett besman;
ett kokkärl med ungefär 120 liniers diameter å öppningen;
en skål af tunnt oförtennadt jernbläck om 150 liniers
diameter och 20 liniers djup, med trenne hål vid
kanterna för vågband;
en vågskål om 60 liniers diameter af styft papper, äfven
försedd med vågband;
en omrörare af tjock jerntråd samt
en pennfjäder.
Tillvägagående:
1:o) Den förut lufttorkade bränntorfven sönderplockas i
små delar, mindre än hasselnötter.
2:o) Två skålpund af den sönderplockade torfven inläggas
i jernskålen, och det hela väges.
3:o) Kokkärlet fylles med vatten, hvilket bringas i
kokning, hvarpå skålen med det uppvägda profvet sättes deröfver
såsom lock och får der qvarstå under vattnets beständiga
kokning 8–10 timmar. Man tillser att vatten alltid finnes i kärlet.
4:o) Skålen aftorkas väl på undre sidan och väges åter
med den torkade torfven, då skillnaden mellan den först
erhållna och den nu funna vigten angifver mängden af hygroskopiskt vatten.
5:o) Skålen med det torkade profvet sättes öfver öppen
eld, hvarvid gaser börja att utvecklas. Dessa antändas, och då
de slutat att brinna, ökas hettan, så att massan lindrigt glöder.
Upphettningen fortsattes under sakta omröring, tills askan
antagit en jemn färg, och inga mörka fläckar synas, hvarefter den
får svalna.
6:o) Askan föres med pennfjädern försigtigt på
pappersvågskålen, hvars vigt är förut bestämd, samt väges med denna.
Den sålunda erhållna vigten, uttryckt i ort, angifver dubbla
procenthalten af aska. A. Werner Cronquist.
Blekning af linolja.
Bland de många operationer, som företagas med linolja för
att få den tjenlig till fernissa för ljusa färger, är blekningen
ej den minst vigtiga. Denna verkställes på flera sätt, t. ex.
genom inblandning af främmande kroppar i oljan, då
visserligen en ganska ljus produkt kan erhållas; men som oljan under
operationens fortgång vanligen upptager något af de till
blekning använda tillsatserna, blifver den deraf förorenad. Detta
är särskildt förhållandet vid blekning med blypreparater.
Ett annat sätt (enligt professor Mulde), hvilket ej gifver
anledning till dylika föroreningar, grundar sig helt enkelt på den
omständigheten, att linolja, samtidigt utsatt för inverkan af luft
och direkt solljus, på jemförelsevis kort tid ljusnar. Dock bör
den olja, som skall blekas enligt denna metod, vara gammal
och fullkomligt klar.
Ifall endast en mindre qvantitet skall blekas, tages en
vanlig bränvinsflaska af tunnt glas med någorlunda plana sidor,
i hvars hals en kork noga inpassas. Genom denna borras två
runda hål, i hvilka insättas så tätt som möjligt tvenne glasrör,
det ena gående till flaskans botten, det andra kortare, slutande
straxt under korken. Glasrörens öfra ändar böra nå ett par
tum öfver korken. Flaskan fylles till ungefär 10 linier från
det mindre rörets underkant med olja. Om nu sugning
åstadkommes genom detta rör, går luften genom det längre röret
ned till botten af flaskan och fördelas i vätskans massa. Det
är derjemte tillräckligt att ställa flaskan i ett mot söder vändt
fönster. Omsättningen af flaskans luft bör ske några gånger
om dagen. För att få blekningen att gå fortare, låter man en
kontinuerlig ström af luft genomgå massan, hvilket kan
åstadkommas på följande sätt: I tapphålet på en tunna eller en
ankare, fylld med vatten, insattes en kork med ett 20 à 30
linier långt glasrör, hvilket genom en kautschukslang står i
förbindelse med det mindre röret i flaskan. Ankaren är så
placerad, att tapphålet kommer uppåt; och nära nedra botten
inskrufvas en liten kran, vid hvars öppnande en ytterst fin stråle
utrinner. Det härvid i ankaren uppstående tomrummet sträfvar
att fyllas med luft, och åstadkommes sålunda en genom flaskan
gående, kontinuerlig luftström med lämplig hastighet. Då
ankaren är tom, tages korken ur tapphålet, och vatten påfylles
ånyo. Efter ett par veckors förlopp kan man på detta sätt till
nästan fullkomlig färglöshet bleka en kanna olja.
Skall blekningen åter ske i större skala, tages en grund
(ungefär 50 linier djup) låda af zinkbleck med dubbla bottnar
på omkring 5 liniers afstånd från hvarandra. Den undre
bottnen är försedd med ett hål, hvarifrån utgår ett rör till en
blåsbälg eller fläkt, hvilket rör dock, innan det förenas med
blåsmaskinen, måste vara så mycket uppåtböjdt, att det åtminstone
är i jemnhöjd med lådans öfre kant. Den inre bottnen är lös
och genomborrad med en mängd, tätt intill hvarandra sittande
hål. Oljan fylles i lådan till ett lager af 30 à 40 liniers
tjocklek, hvarefter till skydd mot regn och dam en tunn glasskifva
pålägges. Om lådan slutligen utsättes för solljusets direkta
inverkan under då och då skeende genomblåsning med luft,
försiggår blekningen något hastigare än i ofvannämnda fall.
A. Werner Cronquist.
Apparat för hvässning af knifvar.
Nedanstående figur visar ett litet, för hushåll rätt användbart
hjelpmedel till skärpning af knifvar. Öfre och nedre delarne äro af porslin
och sammanhållas med en vertikal skruf B, så att emellan dem kunna
insättas tvenne små konvexa smergelskifvor A. Då apparaten skall
begagnas, håller man venstra handen på dess spets, så att den står stadigt
på något passande underlag, och knifvens egg insattes mellan smergelskifvorna
samt föres med högra handen fram och åter. På detta sätt
verkställes Slipningen jemförelsevis fort. (Sc. American.)
Patenter,
beviljade af kommersekollegium under Oktober och November
månader detta år:
Handelsbolaget Odhner & C:o under 8 år å fotogenspislar
samt rundbrännare för fotogen- och trä-olja med tillhörande glas
och vekar.
Löjtnant C. L. Thimgren under 7 år å så kallade bandoler.
C. J. Nilsson Manby under 3 år å en slags tändare för
eldstäder, benämnda tändpinnar.
Kaptenlöjtnant F. Wedel Jarlsberg under 6 år å loggmaskiner.
Öfverstelöjtnant A. af Forsselles under 4 år å förbättringar
i konstruktionen af benzinlampor.
F. A. Siemens under 10 år å förbättringar i konstruktionen
af glassmältnings-deglar och ugnar.
Urmakare J. Andersson under 4 år å hygrometrar.
J. A. Andersson under 8 år å ett sätt att använda vindkraft
till drifvande af olikartade verk eller inrättningar; samt under
7 år å ett sätt att medelst centrifugalfläkt bortföra sågspån.
Civilingeniör A. Lindgren under 6 år å en apparat, benämnd
värmförökare.
Th. Palmgren under 5 år å giktringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0011.html
