Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 1. 7 Januari 1871
- F. L. Ekman: Om förfalskning af rum, konjak och arrack
- Kuggskärningsmaskin
- Böjlig sammanfogning af gjutjernsrör
- Patenter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att göra den mera aromatisk. Det må tillåtas att såsom ett
exempel anföra ett af de »vigtigare» recepter, som ett nyss
utkommet tyskt arbete för ändamålet meddelar: »100 k:r (262
liter) bränvin, 2 k:r (5,2 lit.) tinktur på glanssat, 1/4 k:a (0,66
lit.) tinktur på galläple, 5 kub.tum (0,13 lit.) salpeter-eter, 16
kub.t. (0,42 lit.) ättick-eter, 1 kub.t. (0,026 lit.) tinktur på
näfverolja, 5,5 skalp. (2,34 kil.) kandisocker blandas. Denna rum
måste lagras åtminstone två månader och »förbättras» sedan
genom några kannor äkta rum.»
Då det i allmänhet icke lär vara möjligt att bereda en
någorlunda dräglig rum på rent artificiel väg, så är väl den mesta
konstgjorda rumen att betrakta som en façon-rum, hvari halten
äkta vara vexlar från några få till kanske 25 procent, och hvars
arom ytterligare blifvit upphjelpt genom lagring på gamla
rum- eller malaga-fat. Dock finner äfven helt och hållet konstgjord
rum sina köpare. (Forts.)
Kuggskärningsmaskin,
af Gebr. Schultz i Mains.
Å den med dagens nummer följande pl. I meddela vi
efter »Verhandlungen des Vereins zur Beförderung des
Gewerbfleisses in Preussen» en särdeles enkel och användbar maskin
för uppskärning af kuggar å cylindriska eller s. k. stjernhjul.
Figg. 1–4 å nämnde plansch visa i elevation, plan och
genomskärningar anordningen af maskinen tillräckligt tydligt,
så att derom blott några ord behöfva nämnas. Skärverktyget
a, som har utseendet af en snäck- eller spiral-formig fräs-skifva,
erhåller sin rörelse från remsnäckan k genom de å figurerna
synliga utvexlingarne. Nämnde frässkifva är flyttbar i lodrät
riktning medelst de i vinkel ställda stängerna b och b’, samt
i sned riktning genom dockans fästande på ett cylinderformigt
underlag c (fig. 4), hvars vridningsaxel sammanträffar med axeln
till remskifvan. Dockan innehar under skärningen en sned
ställning, så att tangenten till frässkifvans midtel-skruflinie
kommer att stå lodrätt. Det hjul d, som skall uppskäras, fästes
på en dorn å släden g, hvilken likasom vid en svarfstol
hvilar på en prisma och således tillåter uppsättningen af såväl
större som mindre hjul. Då frässkifvan sättes i rotation,
utskär den, under det den långsamt vrider hjulet d,
mellanrummen mellan kuggarne; och sedan hjulet, som skäres, fulländat
ett helt hvarf, sänker maskinens skötare frässkifvan ett litet
stycke medelst den å fig. 4 antydda handvefven f. Denna
senare mekanism kan dock lätt utbytas mot en sjelfverkande.
För att hindra kugghjulet från att vibrera under inverkan af
frässkifvan, understödjes detsamma nära denna senare genom
en trästötta h. Kugghjulets underkant bör för detta ändamål
vara afsvarfvad.
Hvad beträffar formen (profilen) af frässkifvan, bör denna
naturligen väljas sådan, att de skurna hjulen arbeta väl
tillsamman, hvaraf man möjligen skulle vilja draga den slutsatsen,
att för erhållande af ett tillfredsställande resultat en hel serie
af frässkifvor vore nödvändig. Då tillverkningen af dessa
skifvor kräfver en särdeles van och skicklig arbetare, hafva
uppfinnarne på ett sinnrikt sätt inskränkt behofvet af dylika
skifvor till en enda för hvarje delning. De hafva nämligen
gifvit den spiralformiga frässkifvans profil en sådan form, som
kuggstången till en satshjuls-utvexling[1] bör hafva. Med denna
form å frässkifvan är också gifvet att den för satshjul
erforderliga formen å kuggarne skall erhållas. Denna idé gifver
tydligen den här ifrågavarande maskinen ett stort företräde
framför andra, som för hvarje nytt kuggantal måste hafva en
ny frässkifva.
Mot denna konstruktion har blifvit invändt, att dermed
svårligen en noggrann delning skall kunna erhållas, i det att
denna måste blifva för mycket beroende af gjutgodsets
ojemnhet. Denna olägenhet kunde undanrödjas genom
anbringande af utvexlingar, hvilka meddelade det hjul, som skall
uppskäras, en passande rörelse. Härigenom blifver maskinen
dock så invecklad och dyrbar, att dess praktiska användbarhet
deraf helt och hållet beror. Inseende detta hafva
konstruktörerna af denna maskin undanröjt ofvannämnde olägenhet genom
en vidtagen, förberedande åtgärd med de hjul, som skola skäras.
Dessa senare gjutas nämligen med tänder (ej med full krans) och
afsvarfvas å öfre ytan, på hvilken delningen och kuggprofilen
uppritas, hvarefter kuggarne på öfre ytan med mejsel och fil snedt
affasas. Den förberedande, vid gjutningen åstadkomna kuggprofilen
kan helt enkelt göras raklinig. Genom detta förfaringssätt erhåller
frässkifvan en noggran ledning för första skäret och kan
således riktigt frammata kugghjulet. Att en hög grad af
noggranhet i delningen samt ett omsorgsfullt utförande äfven
verkligen erhållas genom detta tillvägagående, synes af de med
denna maskin utförda arbeten. – Vill man på densamma skära
sådana hjul, hvilkas krans är fullgjuten, så bör kuggarnes
förberedande profil först uppskäras på en annan maskin.
Böjlig sammanfogning af gjutjernsrör.
M:r J. F. Ward i Newyork har uppfunnit ett ganska
enkelt sätt att sammanfoga rör, som skola t. ex. nedläggas på
botten af floder och sjöar eller af annan orsak böra vara
böjliga i sina fogar. Såsom närstående figur visar, gjutes å ena
röret A en konkav flens a och å det andra A’ några
uppstående ringar i. Sedan ändan P instuckits i flensen a,
åstadkommes packningen och tätningen dem emellan medelst bly B.
Med denna anordning är det möjligt att böja rören i hvilken
riktning som helst, och bör den blifva billig, då ej några Skrufvar
behöfva användas. Flera arbeten äro i Amerika utförda enligt
detta system och hafva fogarne visat sig varaktiga och täta.
Så äro t. ex. i Newyork i Harlem-floden på detta sätt nedlagda
å 41 fots (12,17 m.) djup vattenrör af 8,2 fots (2,43 m.) längd
och 68 liniers (202 m.m.) diameter på en sträcka af omkring
870 fot (258,5 m.)
(S c. American.)
Patenter,
beviljade af kommerskollegium under år 1870.
Januari månad.
Widgren, H., fabriksidkare, 8 år å fristående mekaniska
vefmanglar.
Februari månad.
Johansson, J., sadelmakare, 4 år å seltampar.
Jensén, C. L., sadelmakare, 4 år å ventilations-foderpåsar.
Tornberg, Olof, skomakare, 3 år å förbättringar i
tillverkning af skodon.
Lundin, J., 4 år å förbättringar i konstruktionen af
verkvagnar ined fjädrar.
Rassmusen, L., 6 år å gaskokningsapparater.
Robert, J., 8 år å diffusions-apparat för utpressning af
saften i hvitbetor och sockerrör m. fl. växter.
Israel, L., 6 år å ett sätt att preparera trä med borax.
Davison, William, ingeniör, 4 år å förbättringar i
konstruktionen af klosetter och nattstolar.
Hanström, G. och Björklund, R., 7 år å renings- och
afkylnings-apparater för gaser.
Ångström, C. A., professor vid Teknol. Institutet, 9 år å
ny konstruktion af domkraft.
Björkroth, A. W., handlande, 4 år å en inrättning, benämd
trampell.
[1] Satshjul kallas sådana kugghjul, hvilkas kuggar äro så
beskaffade, att hjul med lika stigniug städse arbeta riktigt tillsamman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:22:33 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0019.html
