Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 2. 14 Januari 1871 - Den svenska husslöjden - G. R. Dahlander: Öfverblick af fysikens nyaste framsteg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framkalla det stora; men några egentligen andra resultat af deras
bemödanden än utställningarne af slöjdalster i Wenersborg,
Borås och Stockholm hafva dock ännu ej visat sig och komma
troligen ej heller att visa sig så snart, ty frågan är ännu på
långt när ej utredd.
Det förefaller, som om man hittills föreställt sig, att allt
skulle vara vunnet, om man kunde återupplifva den gammaldags
husslöjd med dess isolerade arbete, som var rådande på »den
gamla goda tiden», då spinnrockens surrande och väfskedens
slamrande bittida och sent vittnade om idog verksamhet.
Möjligen är man benägen att medgifva en och annan modifikation
i utöfningen, som senare tiders upplystare smak och vidgade
insigter visat vara en påtaglig förbättring, men att söka
grunda en framtida husslöjd på en helt och hållet ny basis,
derhän har man ej kommit, och dock är det just detta, som
är den hörnsten hvarpå byggnaden, om det skall blifva
någonting utaf, måste uppföras.
För att inse detta måste man först känna de orsaker, som
föranledt husslöjdens förfall. Hade detta varit beroende på
lojhet och lättja, då hade den väg, hvarpå man nu slagit in,
varit den rätta, men orsakerna ligga djupare än så och äro
förnämligast att söka i den revolution i det industriela lifvet, som
införandet af ångan som drifkraft inedförde. Derigenom
möjliggjordes användningen af arbetsmaskiner på industriens snart
sagdt alla områden, och detta var återigen i sin ordning
orsaken till, att det egentliga fabriksväsendet fick en sådan enorm
utveckling, som vi nu i flera länder beundra. Genom denna
fabriksväsendets utveckling förökades fabriksarbetarens
produktivitet i en oerhördt hög grad: så t. ex. kan en arbetare nu
förmedelst qvarn förmäla lika mycket säd som fordom 144 för
hand; en man, soln förut producerade 10 skålp. jern om dagen,
kan nu producera 300 skålp.; med spnnstolar kan en
spinnerska nu uträtta lika mycket som 700 före Arkwrigths
uppfinning; rned handpress kunna endast åstadkommas 100 à 130
tryckark i timmen, då deremot med Appelgarths maskin på
samma tid tryckas 20,000 tryckark på begge sidor, o. s. v.
Dessa angifna exempel, som skulle kunna ökas snart sagdt
i oändlighet, vittna om, huru menniskans arbete, kombineradt
med arbetsmaskinen, kan hundra-, ja tusen-faldigas, och
härigenom hafva en hel del industriela förhållanden undergått
väsentliga förändringar. Så fordra bland annat nutidens fabriker
ovilkorligen arbetsmaskiner, och som dessa merendels
representera ett stort kapital, måste de till följe deraf för undvikande af
ränteförluster, så vidt görligt, är, hållas i ständig verksamhet.
Genom det stora kapital, som arbetsmaskinerna betinga,
uteslutas från den egentliga fabriksverksamheten alla, som ej kunna
disponera sådant; och genom den oafbrutna verksamhet, hvaruti
de måste hållas, förhindras alla de, som ej uteslutande kunna
egna sin tid och sina krafter åt fabriksindustrien, att deruti
deltaga och beröfvas möjligheten att på lediga stunder finna
en lönande verksamhet, såvida ingen för dem särskildt lämpad
industri skulle kunna tillgodogöra sig dessa arbetskrafter.
Den gammaldags husslöjden var en sådan, men den har
dött, och om den ännu lefver med litet lif, så kommer den
att dö i konkurensen med fabriksindustrien, och det helt enkelt
derföre, att nutidens fabriker till följe af förr omnämnda stora
produktivitet kunna tillverka alstren af denna husslöjd både
billigare och bättre. Då den med husslöjd sysselsatta arbetaren
kommer till insigt om, att resultatet af hans mödosamma arbete
kan erhållas lika godt i närmaste handelsbod för en
spottstyfver, så upphör han med sitt illa lönade arbete och gör
någonting annat; kan han ej detta, gör han hellre ingenting och blifver
en lätting. Detta ligger i menniskonaturen, ty man arbetar ej
för arbetets skull utan för arbetets resultat. Det hjelper
härvidlag ej att taga till hjelp moralen m. m. dylikt, ty kan
arbetaren som resultat af sitt arbete ej påräkna åtminstone
bibehållandet af sin kroppsliga tillvaro, så blifver ett fortsatt arbete
för honom detsamma som att »med flitiga fingrar binda kransar
åt sin egen graf», och så poetiskt sinne har ej arbetaren, att
han ej lika gerna dör utan bekransning.
Husslöjdens förfall beror sålunda på dess oförmåga att
kunna konkurrera med fabriksindustrien; och vill man således
uppamma en husslöjd, skall det ske på sådana vilkor att en
dylik konkurrens är möjlig. Detta måste framför allt annat
hållas fast, ty derförutan blir allt sträfvande för en bättre
sakernas ordning i detta hänseende förgäfves. (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
