Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 2. 14 Januari 1871
- G. R. Dahlander: Öfverblick af fysikens nyaste framsteg
- Den Whitwellska regenerator-varmapparaten för masugnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fig. 1.
Fig. 2.
 |
Whitwell’s regenerator-varmapparat.
|
Fig. 3.
Fig. 4.
 |
Flaska för gjutning af tunna rör.
1/20 af nät. storleken.
|
nyssnämnda temperatur under 4°, och så mycket mera ju större
alkoholhalten är. En blandning, innehållande 14,4 procent
alkohol har sin fryspunkt just vid temperaturen för största
tätheten, nemligen vid - 7°,35.
Nedanstående lilla tabell, sammanfattar dessa resultat:
| Alkoholhalten | Fryspunkt. | Temperatur |
| i procent. | Gr. Cels. | för största tätheten. |
| | Gr. Cels. |
| 0. | 0. | + 4,12 |
| 5,85 | –2.63 | + 3,17 |
| 7,80 | –3.54 | + 1,82 |
| 9,75 | –4.45 | –0,19 |
| 14,62 | –7,47 | –8,48 |
| 19,5 | –12,10 | ––– |
Rossetti anmärker, att vid försök af detta slag bör alltid
vätskan omröras, emedan eljest temperaturen kan sjunka flera
grader under fryspunkten, utan att vätskan stelnar. (Forts.)
Den Whitwellska regenerator-varmapparaten
för masugnar.
Wärmd blästers användande i masugnsprocessen medför,
som bekant är, bränslebesparing, derigenom att på samma
kolqvantitet mera malm kan uppsättas, ju lägre värmegrad blästern
besitter; och för att i ekonomiskt hänseende erhålla möjligaste
fördelaktiga resultat, bör derföre i hvarje masugn en så hög
blästervärme användas, som fordringarne å det åstundade
tackjernet kunna medgifva.
Hvad varmblästerns inflytande på tackjernets beskaffenhet
angår, så kan det för de vanliga svenska beskickningarne
korteligen karakteriseras derigenom, att ju högre blästervärmen
hålles, desto rikare blir tackjernet på kisel och mangan, men
friare från svafvel. I samma mån som tackjernet önskas
kiselfattigare, bör således också en lägre blästervärme användas, och
tvärtom en i samma mån högre, ju kisel- eller
mangan-haltigare tackjernet åstundas.
Då de flesta svenska masugnar äro afsedda för framställande
af ett till lancashiresmide lämpligt tackjern, och detsamma,
för att icke blifva svårfärskadt eller »rått», icke bör hålla mer
än omkring 0,25 proc. kisel, så är det af ofvannämnde skäl helt
naturligt, att icke någon särdeles hög blästervärme för dess
framställande bör användas, utan, om beskickningen icke är mer
än vanligt basisk, torde den vid våra masugnar gängse blästervärmen
af cirka 200° för detta ändamål kunna vara ganska
lämplig. Men för att vid påkommande oordningar i masugnen
kunna som regulator använda varmapparaten, tyckes i alla fall
största skäl förefinnas för att äfven vid våra vanliga masugnar
hafva kraftigare varmapparater, än som hittills varit öfligt. Det
är emellertid icke nu meningen att här påpeka alla de förändringar,
som vid våra vanliga apparater för detta ändamål borde
vidtagas, utan må här endast såsom bevis på deras svaghet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:22:33 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0026.html
