Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 / 13 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 2. 14 Januari 1871 - Den Whitwellska regenerator-varmapparaten för masugnar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Maskin för uppskärning af tapparne å hjulekrar.

jemförelse med de i England under senare år uppförda
rörapparaterna, anföras, att upphettningsytan för hvarje per minut
genompressad kubikfot luft (reducerad till 0° temperatur och
medelbarometertryck) hos de svenska varmapparaterna vanligen
icke ens uppgår till 0,₂₅ qv. fot (0,₈₄₄ qv. m. per kub. m.),
under det man i England numera beräknar 5 gånger så stor
upphettningsyta eller 1,₂₅ qv. fot för hvarje kubikfot (4,₂₁₀ qv.
m. per kub. m.) luft, som i minuten genomgår apparaten.

Så länge blästerns tillvärmning försiggår uti tackjernsrör,
kan med huru stor upphettningsyta som helst dess värmegrad
dock aldrig öfverstiga de gränser, som apparatrörens annars
alltför hastiga förstöring derför utstaka; och det är af detta skäl
som man inom Cleveland-distriktet i England, der
masugnsskötseln på senare tider gjort, så ofantliga framsteg, och der man
redan länge förstått att uppskatta en verkligt hög blästervärmes
fördelar, alltmera börjat öfvergifva rörapparaterna, med hvilka
icke mer än ungefär 600° blästervärme kunnat erhållas, och i
stället äfven till masugnsblästerns upphettning antagit samma
Siemenska regeneratorprincip, som för flamugnar fått en så
vidsträckt användning.

Fastän flertalet af de svenska masugnarne utaf förut anförda
skäl, för närvarande åtminstone, icke behöfva så starka
varmapparater som de enligt den Siemenska principen konstruerade, så
finnes dock onekligen äfven här i landet masugnar, för hvilka
en verkligt hög blästervärme bör blifva till stort gagn,
nämligen på de ställen, der antingen bessemer-, spegel-jern eller
ordinärt gjutjern tillverkas; och några meddelanden om de sätt,
hvarpå regeneratorsprincipen i utlandet blifvit för detta ändamål
tillämpad, torde derföre äfven för svenska förhållanden kunna
vara af intresse.

Regenerator-varmapparater måste naturligtvis alltid så
anordnas, att de förekomma parvis, så att den ena af förbrinnande
gas tillvärmes, medan blästern upphettas i den andra; och sedan
denna senare derigenom blifvit så afkyld, .att blästertemperaturen
börjat afsevärdt aftaga, omkastas rörelseriktningen, så att gasen
kommer att ledas genom den af blästern nyss något afkylda
apparaten och blästern deremot genom den under tiden
tillvärmda. Den första enligt denna princip uppförda varmapparat
konstruerades af mr Cowper och uppsattes vid Ormesby i
Middlesbrough; men det är så mycket mindre nödvändigt att här
närmare orda om densamma, som den i Jernkontorets Annaler
för 1869 redan finnes aftecknad och beskrifven (sid. 125). Lika
som vanliga Siemenska regeneratorer voro äfven dessa apparater
till väsentlig del hvarf vis fyllda med glest lagda eldfasta tegel,
genom hvilkas mellanrum blästern hade att framgå för att
upphettas genom upptagande af det värme, som förut under gasens
genomgående tilldelats teglen. Hufvudfelet hos denna apparat
bestod i svårigheten att till dess upphettande kunna använda
masugnsgas, emedan de trånga kanalerna snart igensattes af den
»mull» eller »sot», som mer eller mindre ymnigt alltid åtföljer
masugnsgas.

För undvikande af nyssnämda olägenhet har mr Whitwell
enligt samma regeneratorprincip konstruerat en annan
varmapparat, som redan för 3 1/2 år sedan utfördes vid Thornaby i
Stockton; och till följe af de utmärkta resultat, som med densamma
blifvit ernådda, hafva dylika apparater sedan flerestädes blifvit
uppförda, hvarföre följande sammandrag af Mr Servais i »Revue
Universelle» för 1869 offentliggjorda beskrifning utaf en dylik
apparat här torde förtjena meddelas.

Fig. 1 (sid. 12) f ramställer en vertikal genomskärning ef ter linien
ab och fig. 2 en horisontalsektion efter linien cd. A är
afledningskanalen för den tillvärmda blästern, hvilken kanal kan
tillslutas gsnom en medelst vatten afkyld ventil. B tilledningsröret
för rnasugnsgasen, är likaledes försedt med en vattenventil a
och står vid inledningen till sjelfva apparaten i förening med
en luftinsläppnings-inrättning, som genom befordrande af gasens
och förbränningsluftens omblandning väsentligt underlättar
gasens fullständiga förbränning. Den för detta ändamål
erforderliga luftmängden insuges nämligen genom de med spjell
reglerbara öppningarne i bb och inkommer sedan i apparaten
genom de med gasinledningsöppningarne cc koncentriska
ringöppningarne dd. Skulle fullständig förbränning ändock icke ernås,
kan till yttermera visso förbränningsluft äfven insläppas genom
kanalerna e, som medelst f kunna sattas i förening med den
yttre luften. C är det med spjell slutbara inledningsröret för
den ovärmda blästern. D det med ventilen g slutbara röret för
förbränningsprodukternas bortledande till skorstenen. EE äro
i taket anbragta rensningsöppningar, som hållas tillslutna med
ventiler, hvilka skyddas från hettan genom i de dem
motsvarande hvalföppningarne inlagda lösa eldfasta stenar. FF
rensningsöppningar vid apparatens botten. GG äro väggar, som
afdela apparaten i sinsemellan kommuncerande rum. Sagde
väggar fortsättas nämligen omvexlande ända till taket eller
afslutas något derunder, och de, som på den ena sidan om den
med dem vinkelräta tvärväggen H sluta, innan de nått taket, äro
deremot på deri andra sidan dermed förenade, samt tvärtom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>