Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 5. 4 Februari 1871
- G. M. Dalström: Om grusning af landsvägar
- Smärre notiser
- Patenter
- Upplysningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett annat enkelt förfarande, hvilket likväl sällan användes,
troligen derföre, att det vid första påseendet tyckes falla sig dyrt.
Vi hafva ofvan anmärkt, att det är hufvudsakligen det fina
grusmjölet, som bidrager till vägarnes upplösning genom väta; att
det är detta som bildar dammet om sommaren, är naturligt.
På väl underhållna chausséer (stora, med stenslag hårdgjorda
landsvägar) sopas derför dammet bort utaf vägvaktare, och
körbanan bibehålles alltid hård och jemn. På vanliga vägar blefve
detta för dyrt, och vägbanan är dessutom icke sammansatt på
alldeles lika sätt. Men utaf det med större och mindre
småsten alltid uppblande gruset tryckes helt naturligt stenarne
längre ned och de finare partiklarne stanna öfverst och malas
först sönder. Under dammet, upplösningsorsaken, finnes derför
ständigt en hård, fast yta, och blott det öfre tunnare eller
tjockare lagret skaffas bort, blifver också körbanan god. Detta
undanskaffande är lätt verkstäldt höstetid, då vägen blifvit
uppblött genom regn, antingen medelst skyfflar eller på djupare
vägar medelst en snöplog. Bortföres sålunda den öfverliggande
smörjan, och derefter ett helt tunnt lager af grus pålägges, så
blir vägen af en utmärkt hård och fast beskaffenhet.
Kostnaden för att på detta sätt förbättra en dålig väg skall helt
säkert inbesparas genom de nästföljande årens minskade underhåll.
Smärre notiser.
Ett nytt polityr-medel, af F. Müller i Wien, har
sedan någon tid blifvit mycket framhållet dels på grund af
sin förmåga att på möjligaste korta tid framkalla en stark
glans, hvarvid icke blott tid utan äfven sprit besparas, dels
emedan den tillsammans med olja skall utgöra ett verksamt
medel för polering af gamla möbler, der oljan utsvettats. Denna
komposition har på föranstaltande af slöjdföreningen i Nürnberg
blifvit af hr C. Puscher pröfvad och undersökt, och har han
dervid funnit densamma bestå af en tunn lösning af jernhaltig
svafvelsyrad lerjord, blandad med ungefär tredjedelen af sin
volym finmalen, gul sand. Polityren är således intet annat än
ett slipmedel, hvilket hvar och en kan sjelf göra sig med
ganska ringa kostnad på följande sätt, till och med bättre än
ifrågavarande Wiener-fabrikat, som vanligen innehåller ganska mycket
grof sand. Ett stycke alun, finpulveriseradt, löses i 4 gånger
sin vigt vatten, hvarefter så mycket fint slammad kiseljord
tillsättes, att vätskan vid omskakning får en mjölkartad konsistens.
Alun har här företräde, emedan de vid poleringen använda
trasorna efter rentvättning kunna användas flera gånger, än
förhållandet blifver vid begagnandet af den utspädda svafvelsyran.
På grund af verkställda försök anser sig hr Puscher kunna till
begagnande rekommendera denna polityr åt snickare, m. fl.
Slutligen tillkännagifver hr Puscher för
Nurnberger-slöjdföreningen, att man kan spara sprit vid polering äfven genom
användande af en sålunda sammansatt lösning: 3 delar
gummilacka, 1 del kaustik ammoniak och 10-12 delar vatten.
Lösningen filtreras före begagnandet. För att göra glansen ännu
större, bör man dock, sedan föremålen flera gånger härmed
bestrukits, slutligen af slipa ytorna med ofvan anförda komposition.
(Nürnb. Gewerbebl.)
Olösligt kopiebläck. Vid kopiering af ritningar med tusch
måste man, såsom bekant, å afviga sidan af kalkerväfven eller
papperet verkställa färgläggningen, emedan eljest tuschen löser
sig och kringflyter. Genom att på en glasskifva eller i en
agatmortel sammanrifva ren, kinesisk tusch och galla af
nötkreatur i proportioner, som erfarenheten snart lärer, erhåller man
deremot ett kopiebläck, som är alldeles olösligt, sedan det på
papperet fått torka. Till och med om man med vatten vill
fördrifva eller förtunna pålagda färger, har ej detta något
inflytande på de med detta bläck uppdragna linierna. Det
förvaras i en flaska och är således genast färdigt att användas
utan föregående rifning. Flaskan måste dock då och då
omskakas, så att ingredienserna äro väl blandade med hvarandra.
(Ill. Gewerbezeitung.)
En storartad smidesverkstad, en af de största i Europa,
är för icke lång tid sedan uppbyggd för de kejserliga
faktorierna vid Zeiteun-Bournon i Turkiet. Dess längd är nära 360
fot (166,9 m.) och innehåller den omkring 50 härdar, vid hvilka
en rastlös verksamhet utvecklas i tillverkningen af jernvagnar
för kanoner samt en mängd andra smärre artiklar. I verkstaden
finnas vidare ej mindre än 7 ånghammare, 2 större och 5 mindre,
hvarjemte förberedelser göras för uppsättande af ännu en
ånghammare från England af öfves 191 centners (8 tons) vigt. Denna
senare är afsedd för Smidning af kanoner, m. m. af största
dimensioner, och skola ugnarne för ämnenas värmning blifva af
rätt ansenlig storlek. Det intressantaste föremålet i hela
verkstaden är kanske dock en maskin för tillverkning af bultar,
hvilken dagligen frambringar 500 stycken.
Det största skeppsankare i verlden finnes på Great Eastern.
Det väger med stock 215 centner (9 tons) och utan stock 180
centner (7,5 tons) samt är konstrueradt efter Betteley’s patent
med rörliga, af ett enda stycke utsmidda armar.
Patenter,
beviljade af kommersekollegium under dr 1870.
Maj månad.
Djulstedt, Conr., Civilingeniör, 5 år å en konstruktion af
hjert- eller kors-plåtar för jernvägar.
Feron, Johan Erik, skomakaremästare, 3 år å förbättring i
sättet att tillverka skodon.
Lagerman, Alex., 10 år å maskin for tänd sticksämnens
insättning i ramar.
Ellershausen, Francis, 9 år å förbättringar vid beredning
af gjutjern till smidesjern samt vid förening af oxider och
andra substanser med gjutjern.
Sjöholm, E. M., maskinist, 4 år å ett sätt att använda
affall af trä i passande form för packning eller tätning af alla
sådana boxar och flensar, hvartill hittills hamp- eller
bomullsgods vanligtvis begagnats.
Nyländer, Lovisa, väflärarinna, 8 år å ett nytt slags
konstväfnad.
Rainpeltin, C. G., fabriksidkare, 3 år å en apparat kallad
cigarrlancett.
Lassen, Chr., tunnbindaremästare, 5 år å en apparat att
uppvärma tunnor, fat och annat tunnbindarearbete.
Williams, Aaron White Cook, 8 år å förbättringar af
grässkärningsmaskiner.
Grimme, Carl och Nasch, Isidor, 9 år å en konstruktion
af symaskiner för åstadkommande af s. k. kastsöm och
knappbålssöm med en enda nål.
Armstrong, Frank, 9 år å stickningsmaskiner.
Gwynn, Stuart, 12 år å ett sätt att af uppgifna ämnen
åstadkomma vissa sammansättningar, benämnda metallin, för
lagergångar och andra för friktion utsatta maskindelar, så beskaffade
att de ej behöfva smörjas.
Gahn, E., 8 år å gasvällugnar.
Rassmusen, R., fabriksidkare, 7 år å en apparat för
tillverkning af stärkelse.
Sjöström, W., styrman, 4 år å en inrättning, benämnd
purnpqvarnar.
Juni månad.
Harding, G. E., 9 år å stickningsmaskiner.
Nasch, Isidor, 9 år å en konstruktion af symaskiner för
åstadkommande af knapphålssöm.
Upplysningar.
Under denna afdelning lemnas allmänheten tillfälle att
medelst framställande af frågor, som falla inom det tekniska
området, och dylika frågors besvarande ömsesidigt gagna och
utbilda sig. Redaktionen förbehåller sig dock rättighet att.
granska alla, insända förfrågningar och meddelanden, innan de;
i tidningen intagas.
Finnes någon enkel och billig konstruktion å maskiner för
beredning af kultorf, passande för tillverkning i liten skala, och hvaraf
hvarje landtbrukare kunde begagna sig? – J. A. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:22:33 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0053.html
