Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 8. 25 Februari 1871
- August Töpfer: Om den dekorativa behandlingen af gjutjern
- Smärre notiser
- Patenter
- Rättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ornament, att dessa på större föremål ofta utföras såsom ett slaga
filigramsarbete. I anordningen alltför likformiga, utan större
partier och dominerande linier, utan hänsyn till den
genomskinande bakgrunden, gifva de ofta intrycket af en rå och
krusig yta, i stället för att verka uppfriskande på ögat genom
ett skönt, sinnrikt utsirande.
Ehuru det härofvan sagda helt och hållet rör konturen,
ornamentets silhouette, kan det äfven tillämpas på reliefen,
ornamentets plastiska framträdande. Vid de flesta föremål af
gjutjern betingar dettas användande en mycket grund relief; och
här bör otvifvelaktigt ornamentets tapetlika anordning, alltid
med iakttagande af det ofvan sagda rörande fördelningen, vara
på sin plats. Ett stort antal artiklar tillåta på grund af
ändamålet icke blott anbringandet af höga eller till och med
fristående relief-partier, utan göra det äfven till en nödvändighet, då
de äro afsedda att stå i det fria eller i stora rum. Men i detta
fall måste man åter, såsom vid de släta ytorna, lägga
särdeles vigt vid en angenäm omvexling af dagrar och skuggor, af
gröfre linier och framstående partier, om icke det välgörande
intrycket af reliefen skall inskränkas eller störas. Genom
gjutgodsets natur uppstår dock ofta vid framställandet af högre
partier en oangenäm snedhet eller skefhet å kanterna, hvilket
ej kan harmoniera med verkan af de djupa och bestämda
skuggorna, som just framkallas och motiveras af dessa mera
framstående partier. Detta ofördelaktiga inflytande på utseendet
kan undvika», om man vid dekorationers anordnande fäster
afseende vid möjligheten att på skrufvar och nitar anbringa
enstakas blommor, figurer o. s. v. Vid helt och hållet runda
föremål, såsom pelare, kandelabrar, statyer tillåter då
modellens sammansättning en temligen kraftig relief, om den
utföres så, att enstaka fristående delar blott löst uppsättas utan
att vid formningen behöfva uttagas tillsammans med
hufvudfiguren. Föremålen framställas då äfven utan allt för mycket anlitande
af s. k. kärnor, hvilket redan fordrar en ganska skicklig
arbetare, om gjutgodset skall kunna erhållas rent och utan sömmar.
Af det sagda framgår, att här, likasom inom andra
konstindustriens grenar, den konstnär, som vill vara till verklig
nytta vid behandlingen af gjutjern, måste göra sig förtrogen med
de tekniska detaljerna vid formningen och gjutningen för att kunna
förkroppsliga sina tankar i en brukbar modell, utan att för mycket
taga i anspråk eri ovanligare skicklighet hos arbetaren. Ligger
det också icke inom omöjlighetens område att efter ett utkast,
en modell hvilken som helst kunna åstadkomma en af gjutning,
så måste dock konstnären, då fråga är om industriela alster,
betrakta som en nödvändighet att taga i skärskådande det mer eller
mindre lätta utförandet, alldenstund föremålen äro bestämda för en
större publik och i följe deraf måste framställas fort oeh billigt.
Isynnerhet blifver detta förhållandet med sådana mindre artiklar
af gjutjern, der materialets värde alls icke kommer i betraktande,
utan blott det derpå använda arbetet bestämmer priset, hvarföre
detta också måste reduceras till ett minimum. (Forts.)
Smärre notiser.
Förtenning af koppar, messing och jern, af prof. F.
Stolber i Prag. Den metallyta, som skall förtennas, rengöres
först fullkomligt antingen med utspädd svafvelsyra eller med
sand, hvarefter den ingnides med en i tennsaltlösning (omkring
1/2 pund (213 gr.) tennsalt per kanna vatten, hvartill sättes ett
par ort vinsten) doppad yllelapp, så att föremålet blifver deraf
fullkomligt befuktadt, Samma lapp doppas derpå i zinkpulver
och ytan ingnides dermed temligen hårdt, då en jemn och tunn
tennhinna uppstår, tillräckligt tjock för föremål, som ej äro
utsatta för alltför stark nötning. Slutligen afsköljas föremålen
med vatten och putsas med slammad krita, då en vacker, nästan
silfveriik glans uppstår. Zinkpulvret beredes på sådant sätt,
att smältande zink utgjutes i en jernmortel och sönderstötes
straxt efter stelnandet, då metallen är mycket spröd. Det
finaste pulvret frånsiktas och användes. Äfven zinkgrått kan
i brist på zinkpulver användas. (Dingler’s Polyt. Journal.)
Ny silfverimitation. Denna, kallad Minargeut, skall
enligt »Scientific American» ega ungefär 9/10 af silfvrets hvithet
och smidbarhet, rnen deremot öfverträffa detsamma i metallglans
och dennes varaktighet. Kompositionen består af 1000
vigtsdelar koppar, 700 delar nickel, 50 delar ren wolfram och 10
delar aluminium. De tre förstnämnda af dessa metaller
sammansmältas först, granuleras genom utgjutning i vatten samt
omsmältas, sedan de torkat, under tillsättning af omkring 1 1/2
proc. af något flussmedel, t. ex. en blandning af lika delar
borax och flusspath. Derefter tillsättes den bestämda
qvantiteten alluminium. Hufvudsvårigheten vid framställandet af denna
värdefulla metall-legering består i att bibringa massan en
fullständig homogenitet, och orsaken härtill är att söka i nickelns
och alluminiumens ringa frändskap till hvarandra.
Fönsterkitt. Ett af glasmästare Ruban i Paris uppfunnet
fönsterkitt, hvilket berömmes såsom särdeles varaktigt och fast,
beredes på följande sätt: 7 pund (2,98 K.gr.) linolja kokas under
2 timmars tid med 4 pund (1,70 K.gr.) urnbra, hvarefter 12,5 ort
(530 gr.) vax, fint sönderskuret, tillblandas. Då blandningen
blifvit tagen från elden tillröres 5,5 pund (2,34 K.gr.) krita och
11 pund (4,68 K.gr.) blyhvitt; och kittet är färdigt.
Vive la concurrence! I engelska tidningar ser man
esomoftast uppmaningar till landets fabriksidkare att ej låta
öfverflygla sig af utländska konkurrenter, hvilkas skara tyckes antaga
större dimensioner för hvarje år och sålunda blifva rätt
fruktansvärd för den nation, som för kort tid sedan beherskade
nästan hela verldsmarknaden, isynnerhet hvad
maskintillverkningen beträffar. Att engelsmännen sjelfva insett de stora
framsteg andra nationer gjort på industriens område, och att de
numera hafva ganska svårt att undantränga dessa, hörde man
rätt ofta vid 1867 års verldsexposition. Arbete börjar också
tryta vid många stora maskinverkstäder, hvarigenom en liflig och
till sina yttersta gränser drifven konkurrens uppstått, hvarpå
såsom exempel må anföras följande lilla händelse, hemtad ur en
engelsk tidning:
Tvenne engelska maskinfabrikanter möttes en dag utanför
ett kontor, hvars egare var agent för en belgisk fabrik, hvilken
hade en större maskinbeställning att göra. Båda hade inlemnat
leveransanbud, och uppstod med anledning häraf följande
samtal dem emellan. »Nå, Ni har väl lemnat ett godt pris», frågar
den ene, hvarpå svaret blef: »ja, jag har ett pris, på hvilket
jag förlorar, men hvad är att göra, då intet arbete finnes. Jag
måste hafva affären, ty det finnes ju intet annat val, än att
antingen stoppa eller också våga en summa.» Sedan denne
omtalat priset, sade den förre. »Ah, Ni kan vara lugn! Jag
har också gjort ett anbud till ett pris, för hvilket vi skulle
göra ett utsökt arbete, om vi blott kunde erhålla det,
nämligen – men förskräcks ej – 15 shilling per ton under edert. –
And now, you may go home!»
Patenter,
beviljade af kommersekollegium under dr 1870.
December månad.
Nasgel & Kaemp i Hamburg, 9 år å centrifugal-siktmaskiner.
Lundstedt, O. E. och Wicklund W., 7 år å konstruktioner
af patronkök för bakladdningsgevär.
Sandgren, T. E., verkmästare, 9 år å tillverkning af
nitnaglar och skrufbultar.
Thomson, R. W., civil-ingeniör, 10 år å förbättringar af
hjul för landsvägslokomotiver.
Schult, C. G-,, 8 år å skåp för bevarande af animaliska
och vegetabiliska ämnen rnot hastigare förskämning.
Diderichsen, E., kopparslagare-mästare, 4 år å tillverkning
af brännare å petroleum-lampor.
Wedelin, C. R., ingeniör, 7 år å maskin för skärning af
stickor utaf trä eller s. k. lots.
Rättelser.
| Sid. | 37 | (n:o 5), | 1:sta | spalten, | rad. | 18 | nedifr. | står | 7 | läs: | 4. |
| » | 54 | (n:o 7), | » | » | » | 9 | » | » | har gjort | » | menar. |
| » | » | » | 2:dra | » | » | 13 | uppifr. | » | sig | » | ny. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0077.html
