- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 /
71

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 9. 4 Mars 1871 - Svar på artikeln "Arkitekter och ingeniörer" - Conr. Djulstedt: Förslag till uppvärmning af passagerarevagnar å jernvägar - Smärre notiser - Patenter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ledning, att de med urskilning kunna använda de böcker och
planschverk, som finnas utgifna i ämnet, hvaraf förklaras den
i deras arkitektur märkbart oharmoniska sammanställningen af
detaljer från olika tider och stilar. Ifrån denna lärdomsanstalt
utgå nu de män, som skola »trampa ny väg» och »bryta bygd»
på byggnadskonstens område, en konst, hvars principer de ej
känna, hvars höga mål de ej begripa.

Allt detta är nu lika ursäktligt som förklarligt, blott man
erkänner omöjligheten uti att kunna på samma gång vara en skicklig
ingeniör och en fulländad arkitekt. Vi känna intet exempel på
att en arkitekt åtagit sig ett större ingeniörs-arbete, under det
att vår vigtigaste moderna byggnad, National-museum, redan
från början leddes af ingeniörer. Att genom dessas försorg
uppgörandet af ritningarne öfverlemnades åt en tysk arkitekt,
har ej heller varit utan det största inflytande på arkitekturen,
såväl som på byggnadssumman.

Ingen skall väl bestrida, att i hela detta system ligger ett
missförhållande, som kan och bör rättas. Ingeniören bör hålla
sig inom gränserna för det rent konstruktiva, icke sysselsätta
sig med husbyggnadsyrket, ännu mindre med arkitektur.
Ingeniören är vetenskapligt, arkitekten konstnärligt bildad. När
bådas kunskaper erfordras, såsom fallet är vid flera af
jernvägs-byggnaderna, må de då arbeta tillsammans. En ingeniör, som
bär aktning för arkitekturen, skall lätt kunna modifiera en
konstruktion; och om arkitekten erkänner ingeniörens högre
vetenskapliga bildning, skall han utan svårighet kunna böja
arkitekturen efter den gifna konstruktionen. Endast på detta sätt
kan ett i båda brancherna fullt tillfredsställande arbete
åstadkommas.

Slutligen kunna hvarken vi eller någon annan, som
intresserar sig för konst, känna oss lugnade af J. H. F:s uppsats,
som vittnar om brist både på kärlek för skön konst och insigter
i de första begreppen af den del deraf, som kallas arkitektur.
Vi äro numera efter genomläsandet af samma uppsats tyvärr
öfvertygade om, att de misstag, som begås, Jcke äro tillfälliga,
utan nästan, alltid grunda sig på en emot all sann konst
stridande princip. –k–

Förslag till uppvärmning af passagerarevagnar
å jernvägar.


Då å härvarande jernväg vintertrafik ej bedrifves, och jag
således ej sjelf kunnat verkställa försök med nedanstående
förslag till uppvärmning af passagerarevagnar, hade jag önskat att
få underkasta detsamma de ingeniörers bepröfvande, som äro i
tillfälle att dermed experimentera; och anhåller jag derföre om
dess publicerande i Illustrerad Teknisk Tidning.

Mitt förslag går ut på att begagna lokomotivets
vacuumånga
på det sätt, att densamma framledes utefter golfvet i
vagnarne genom vanliga gasrör (valsade jernrör). Möjligen
skall man frukta för svårigheter vid vagnarnes och rörens
sammankoppling. Dessa äro dock lätt öfvervunna, och skall
det blifva mig ett nöje att härom lemna upplysningar åt dem,
som önska taga kännedom deraf. – Den för hvarje
jernvägstjensteman tydliga fördelen af detta sätt att uppvärma vagnarne
är, att kostnaden i det närmaste inskränker sig till blotta
anskaffandet och underhållet af rören. På morgnarne eller innan
tåget sättes i gång, blefve det naturligen nödvändigt att taga
ånga direkte ur pannan för uppvärmningen; men då
lokomotivföraren ofta nog under afvaktan på afgångssignalen måste
utsläppa ånga ur pannan till följe af stigande tryck, kunde ju
denna ånga användas till uppvärmningen, och således skulle
den ej heller då medföra någon särskild kostnad.

Hudiksvalls jernväg den 23 Febr. 1871.
Conr. Djulstedt.
Civil-ingeniör.

Smärre notiser.


Sagebiern’s vattenhjul. Öfver detta sedan mera än ett
årtionde bekanta och på flere ställen utförda underfallshjul afgifver
Professor Tresca i »Bulletin de la société d’encouragement» en
särdeles lofordande berättelse och sammanfattar slutligen
hufvudinnehållet deraf i följande punkter: 1) Sagebien-hjulet är
särdeles gynnsamt för tillgodogörande af små vattenfall, 2) Dess
effekt uppgår till och öfverstiger 80 proc., äfven då
vattenståndet varierar inom ej så obetydliga gränser. 3) Denna
effektprocent uppnås med säkerhet, då hjulet gör blott 1 1/2 till 2
omlopp per minut. 4) Samma resultat har erhållits, äfven då
uppskattningen försiggått på en axel roterande med 40 till 60
gånger så stor hastighet. 5) Bredden på hjulet är för samma
vattenmängd mindre än underfallshjul med skulbro, emedan
man kan inleda vattnet i en betydligt högre stråle, stundom af
ända till 6 à 7 fots (1,78 à 2,09 m.) höjd.

Asfaltöfverdrag till skyddande af gjutjernsrör mot rost.
Enligt »Scientific American» har ett asfaltöfverdrag på vattenrören
vid Cochituate vattenverken i Boston under flera år visat sådan
varaktighet, att detta konserveringsmedel derstädes blifvit
allmänt antaget. Äfven i Tyskland, såsom det påstås i Frankfurt
am Main, har det äfven med fördel blifvit användt.
Förfaringssättet är enligt dr Smiths i Amerika uttagna patent följande:

Tjära befrias genom destillation eller helt enkelt genom
upphettning från feta oljor, till dess att den antager samma
konsistens som vax eller tjock sirap. Sådant tjär-beck, som vid
kyla visar sig sprödt och hårdt, duger ej till här ifrågavarande
ändamål. Sedan det beck, som befinnes vara lämpligt, blifvit
Upphettadt till 150°, bibehålles det i dertill afpassade kärl vid
denna temperatur; och de gjutjerns-föremål, som skola dermed
öfverdragas, hållas, efter att först hafva blifvit väl rengjorda
från rost och annan Orenlighet, deri nedsänkta 1/2 à 3/4 timmes
tid, eller till dess de antagit badets temperatur. De kunna
äfven lämpligen uppvärmas före nedsänkningen. För att
bibehålla badet vid dess rätta egenskaper, tillsätter man då och då
några bitar ny tjär-asfalt äfvensom åtminstone dagligen 30 ort
(128 gr.) linolja. Naturligen måste kärlen efter en tid helt
och hållet tömmas samt beskickas med nya materialer. Då
gjutjernsföremålen uttagas ur badet, låter man asfalten afdrypa,
så att ett likformigt öfverdrag bildas på hela ytan, då
detsamma, ifall materialerna varit riktiga, efter afsvalning icke
blifver sprödt och benäget att spricka.

(Wieck’s Gewerbe-Zeit.)

Patenter,


beviljade af kommersekollegium under år 1871.

Januari månad.
Riddell, William, från London, 10 år å förbättringar i
sättet för tillverkning af pappersmassa äfvensom å apparater
för skärning af trä.

Rönnqvist, E. O., koppar- och plåt-slagare, 5 år å
förbättringar i konstruktionen af kokapparater.

Burleigh, Charles, från Fitchbury i Massachusetts af
Nordamerikanska Förenta Staterna, 11 år å förbättring i
konstruktionen af maskineri för borrning af sten eller annat likartadt
ämne.

Larsson, C. G., verkmästare. 10 år å apparater för
uppvärmning af vid bessemers- och andra verk erforderliga ugnar,
skänkar m. fl. utensilier.

Februari månad.
Ridderhjerta, Gr., fanjunkare, 7 år å bredsåningsmaskiner.

Carr, Thomas, från Bristol i England, 10 år å maskineri
för att af hvete och andra sädesslag bereda mjöl.

Westinghouse junior, George, från Pittsburg i N. Amerika,
å broms-system för jernvägar.

Lindgren, Ludv., landtbruksinspektor, 7 år å maskin för
tegelrör och murtegel.

Sjöberg, Wilh., byggmästare och Friedrichs, Th., fabriks
idkare, 8 år å maskin för rökafledning af gjutjern eller af
jern-zink- eller koppar-plåt.

Schwartz, Remy, 10 år å konstruktion af s. k. eldfasta
eller brandsäkra kassaskåp eller kassakistor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free