Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 11. 18 Mars 1871
- A. Bergström: Apparat för generering af bläster direkte med vatten
- Cirkelsåg för snickare
- Några uppgifter om Mont Cenis tunneln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mindre skala kunde användas vid flera tillfällen, såsom t. ex. i
laboratorier och på guldsmedsverkstäder etc., då bläsrör nu
måste begagnas.
 |
Cirkelsåg för snickare,
konstruerad af Allen Ransome and C:o.
|
Cirkelsåg för snickare.
Figg. 1–3 å denna sida framställa i plan och elevation en
af m:rs Allen Ransome and C:o., Chelsea, England, konstruerad
maskin för afsågning af block till bestämda längder, sådane de
vanligen behöfvas vid tillverkning af lådor, askar, och andra
inom snickeriyrket förekommande arbeten.
Cirkelsågen a är fästad på en axel, lagrad vid öfre ändan
af tvenne oscillerande stänger b, som kunna röra sig omkring
den under maskinen belägna drifaxeln, å hvilken finnas
anbragta flera remskifvor, af hvilka den mellersta c öfverför
rörelsen till trillan c1 å samma axel som sågen. Ungefärligen
på midten af en af dessa stänger är fästadt segmentet d af
ett snäckhjul, i hvilket en skruf utan ända e ingriper. Vid
dennes ena ände finnas tvenne koncentriska, koniska kugghjul
f, f1 af olika diameter, som stå i ingrepp med hvar sin af
trillorna g, g1, den ena på den inre, massiva, den andra på den
yttre, ihåliga af de koncentriska axlar, å hvilka remskifvorna h
och h1 äro placerade. Mellan dem sitter noll-skifvan h11. Såsom
synes af figurerna kan snäckhjulssegmentet röras i den ena eller
andra riktningen eller förblifva i hvila, allt efter som remmen
flyttas på den ena eller andra af dessa remskifvor. Vidare är
tydligt, att, då remmen verkar på skifvan h1 och den inre
axeln, det är trillan g1 som sätter hjulet f1 i rörelse, då
skrufaxeln måste erhålla en större hastighet, än då remmen öfverföres
på hjulet h, och således trillan g drifver det större koniska
kugghjulet f. Genom denna anordning är det alltså möjligt att gifva
stängerna b en långsammare rörelse, när sågen matas fram emot
och i trästycket, än då den drages tillbaka för ett nytt skär.
Förhållandet mellan hastigheterna i den här ofvan framställda
maskinen är såsom 1:2. Flyttningen af remmen från den ena
skifvan till den andra verkställes af maskinen sjelf, i det att
en af de oscillerande stängerna slår an emot stopparne k på den
fram och åter skjutbara stången l, som medelst en hafstång står
i förbindelse med remgaffeln och dess motvigt (figg. 1 och 2).
Stopparne k äro flyttbara, hvarigenom slagets längd kan varieras.
Vidare är ett handtag m anbragt, med hvars tillhjelp det blifver
möjligt att afstanna sågen eller sätta den i rörelse åt ena eller
andra sidan vid hvilken ställning som helst hos sågen.
Slutligen finnes å maskinens öfre del (figg. 2 och 3) en
inrättning för att reglera längden af styckena, hvilka sågen
afskär. För detta ändamål är på yttersta ändan af axeln s
fästad ett sektor-formigt stycke n, som å densamma är flyttbart,
och mot hvilket plankan stödes under sågningen. Detta stycke
intager den ställning, fig. 2 visar, under hela tiden, som sågen
gör sitt skär; men då detta är fullbordadt, vrides axeln, så att
stycket n lemnar passagen för trästycket fri. Till
åstadkommande häraf finnes å en af de oscillerade stängerna b en
framstående arm p, som slår an emot stopparen q på stången r.
Medelst en kedja är denna stång förbunden med en hafstång å
axeln s, hvilken sålunda jemte stycket n erhåller den åstundade
vridningen. Då detta senare blifvit undanfördt falla de afsågade
bitarne af sig sjelfva ned utför det lutande planet t. Så snart
deremot sågen går tillbaka, återtager sektorn n sitt förra läge,
och plankan kan skjutas fram emot densamma. Maskinen är
således alldeles sjelfverkande och arbetar ganska fort, hvarföre
den, som sköter densamma, blott har att passa på och skjuta
fram det trästycke, som skall afskäras.
(Engineering.)
Några uppgifter om Mont Cenis tunneln.
Denna tunnel, som sista dagarne af det förflutna året
genomsprängdes, och till hvars fullbordande ännu återstår vissa
efterarbeten, sammanknyter en oafbruten jernvägslinie af samma
spårvidd från engelska Kanalen ända till Brindisi i södra Italien,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:22:33 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0099.html
