Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 14. 8 April 1871
- Rich. Åkerman: Beräkningsgrunder för det till bessemerfärskningen nödiga kraftbehofvet
- Maskin för hyfling, borrning, kantning samt utarbetande af tappar i trä
- Några hjelpapparater för snickare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Maskin för hyfling, borrning, kantning och utarbetande af tappar i trä.
|
noggrannhet vid masugnsprocessens ledning, än som annars är
absolut nödvändig. Orsaken härtill bör af hvarje med
masugnsskötseln något hemmastadd person lätteligen kunna inses, ty
det måste naturligtvis vara mycket svårare att leda en
masugnsgång så, att tackjernets kiselhalt alltid ligger emellan tvenne
ganska närbelägna gränser, t. ex. 0,6 och 0,8 proc., än när det
blott och bart begäres, att kiselhalten icke understiger en viss
gräns, under det den för öfrigt kan få blifva huru hög som
helst, endast den för tackjernets framställande åtgångna
kolmängden icke blifver alltför oskälig.
För att bessemertackjernets kiselhalt endast skall behöfva
begränsas nedåt, är emellertid nödigt, att blåsverken äro nog
kraftiga för att såväl tillfredsställa det med kiselhalten i och
för sig stegrade behofvet af hög pression, som ock att, oaktadt
det med tackjernets grafithalt ökade motståndet, kunna på
tidsenheten inpressa samma blästermängd, som när godset är mera
tunnflytande. Om härtill vidare lägges, att de flesta svenska
jernmalmer ingalunda äro så manganhaltiga, att den genom
mangans närvaro betingade varma gången allestädes kan vara att
påräkna, så är ju tydligt, att man vid nyanläggning af
bessemerverk om möjligt bör göra blåsmaskinerna tillräckligt starka,
för att den med dem åstadkomna blästern nog hastigt må
kunna färska det mest nödsatta (kisel- och grafit-rika) tackjern,
som det sannolikt någonsin kan komma ifråga att använda.
(Forts.)
Maskin för hyfling, borrning, kantning samt
utarbetande af tappar i trä,
konstruerad af Allen Ransome and C:o.
Ofvanstående figg. 1–4 visa en kombinerad hyfvel-,
kantnings-, tapp- och borr-maskin för trä, användbar i flera yrken och
till hvarjehanda ändamål. Den är konstruerad af mess:rs Allen
Ransome and C:o, Chelsea, London, samt består af tvenne stolar a,
uppbärande i långa, sjelfsmörjande lager b en axel, å hvilken
skärverktygen, knifvarne äro fastade. Den gör 4 till 5 tusen
hvarf i minuten. På dess ena ända är anbragt en remtrissa c l
och på den andra ett hufvud d för insättning af
borrverktygen. Figg. 1 och 2 framställa maskinen, anordnad för
kantning. Tvenne halfcirkelformade koniska hylsor f äro här
placerade öfver skärverktygen och trästycket, som skall
bearbeta får passera öfver dem. Då sagde hylsor äro flyttbara,
kan djupet, till hvilket träbiten nedgår och således äfven
storleken af skäret regleras. Deras form och anordning är för
öfrigt sådan, att maskinen kan hyfla både rakt och böjdt virke.
Då maskinen skall användas för planhyfling, borttagas
hylsorna f och ett bord g uppvikes öfver skärtrissorna, hvilket
bord, då det ej begagnas kan vikas åt sidan, såsom fig. 1
antyder, så att det icke är i vägen. Det stycke, som skall hyflas,
föres fram öfver bordet; och beror skärets storlek på bordets
höjd i förhållande till skärverktygen, alldenstund detta kan sänkas
eller höjas, så att knifvarne nå mera eller mindre öfver
detsamma. Med tillhjelp af detta bord kunna äfven sidoytorna på
hjullötar afhyflas; och äfven dessas yttre och inre periferi kan
utarbetas, om mallar af lämplig form fastskrufvas vid deras sidor
och bordet g ersattes med de i fig. 3 framställda ledarne. Föres
då löten fram på sådant sätt, att mallarne hvila på sagde ledare,
utsättes den yttre eller inre ytan för knifvarnes inverkan. På
ett alldeles analogt sätt kunna andra böjda föremål med denna
maskin utarbetas.
Anordningen för borrning är af figurerna tillräckligt tydlig
utan vidare beskrifning.
Skall åter å ett trästycke uppskäras tappar, fästes detta på
ett bord h, som medelst en hafstång kan föras fram och åter
emellan tvenne ställbara stoppare framför borrspindeln d, i
hvilken ett lämpligt borrverktyg insattes, som vid sin rotation
utarbetar tappen. – Genom att till spindeln d tillskrufva den i
fig. 4 framställda skärtrissan, kan denna sistbeskrifna mekanism
äfven begagnas för afhyfling af ändytorna å trästycken hvilka
som helst.
Hela maskinen skötes af tvenne gossar, en för borrningen
och utarbetandet af tappar, den andra för hyflingen,
kantningen, m. m. (Engineering.)
Några hjelpapparater för snickare.
I figg. 1–3 å följ. sida framställas några för snickare
verkstäder afsedda apparater, hvilka till en del icke torde vara så
allmänt bekanta. Deras användning förutsätter tillgång på
vattenånga, hvarföre en ångpanna är nödvändig. En sådan börjar
för öfrigt numera blifva alldeles oumbärlig för sådana
snickerietablissementer, hvilka äro utrustade med alla de förbättringar,
som motsvara vår tids fordringar. Icke blott såsom drifkraft
för träbearbetningsmaskinerna, hvilka på det fördelaktigaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:22:33 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0122.html
