Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 14. 8 April 1871
- Några hjelpapparater för snickare
- Smith's korkskruf
- Algot Lagerquist: Torrdestillation af trä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fig. 1.
Fig. 2.
Fig. 3.
Hjelpapparater för snickare.
ersätta en ganska
afsevärd del af
handarbetet, är ångan
nyttig, utan den blifver
äfven af oskattbart
värde vid
uppvärmningen af de lokaler,
i hvilka såväl det råa
virket som de för
speciela ändamål
uppskurna och
förarbetade bräderna, m. m.
skola torkas. Ångans användning
till dylika ändamål är af ganska stor
betydelse både för producenter och
konsumenter, alldenstund derigenom
flera, många gånger berättigade
klagomål öfver beskaffenheten af en
mängd produkter inom möbel- och
byggnads-snickeriet – småningom
skulle försvinna.
I det följande skall i största
korthet beskrifvas behandlingen af
träet före och under bearbetningen,
sådan denna försiggår vid en
verkstad i Berlin, der ofvan antydda apparater begagnas. I ett
torkrum, som genom fram och åter löpande ångrör hålles vid
eri temperatur af ungefär 44°, uppstapplas det virke, hvaraf
efter hand arbetena utföras. Den från ångmaskinen
bortgående ångan genomströmmar dessa rör, och förstärkes dess
verkan, då så behöfves, genom direkt tillförande af ånga från
pannan. Efter förloppet af några dagar är virket i det sålunda
uppvärmda och på lämpligt sätt ventilerade rummet tillräckligt
torrt, och måste dervid noga tillses, att temperaturen ej blifver
för hög, samt att virket ej får ligga för länge. Derpå
sönderskäres och formas träet allt efter dess blifvande bestämmelse,
och före sammanfogningen uppställes det i ett annat rum med
lägre temperatur, på det att styckena nu må böja sig eller slå
sig på grund af sin struktur så fullständigt, att ej sedermera
någon vidare formförändring må komma i fråga. Slutligen följer
sammanfogningen, och då denna
verkställes medelst limning, anlitas de
ofvannämnda apparaterna.
Först kokas limmet i en kittel (fig.
1) medelst ånga, hvilken inledes i
rummet mellan kärlens dubbla väggar från
ångpannan, med hvilken
kommunikationen efter behag kan öppnas eller stängas
medelst en kran. Genom denna anordning
förhindras helt och hållet limmets
vidbrännande. För att nu de med limning
sysselsatta olika arbetaregrupperna må
beständigt hafva lim af önskad beskaffenhet
till hands, är vid hvartannat bord fästad
en gjutjernslåda af den i fig. 2
framställda formen, som fylles med vatten,
hvilket, då så önskas, kan hållas kokande
medelst ånga från ångpannan. I de runda
öppningarne å locket till lådan insättas
smärre limpannor, hvilka fyllas från den
förut beskrifna kitteln med lim, som
hålles varmt genom det pannorna
omgifvande, kokande vattnet.
Sjelfva bordet eller bänken (fig. 3),
på hvilket hoplimningen försiggår, består
af 12 fot (3,56 m.) långa, 3 fot (891
m. m.) breda och 5 lin. (15 m. m.)
tjocka jernplåtar, hvilka i kanterna
medelst nitning äro förbundna med starka
18 liniers (53 m. m.) jern samt innantill
med grofva bultar, hvarigenom bildas en
låg, fullkomligt sluten låda, i hvilken
ånga inledes från ångpannan. På detta
sätt erhåller öfre ytan
af bänken en sådan
temperatur, att de
trästycken, som skola
sammanfogas, deraf
aldrig kunna skadas,
men dock uppvärmas
så, att limmet ej
hinner stelna på
styckena, under det
arbetet pågår, men
deremot sedan torkar raskt.
I den omnämnda verkstaden finnas ett
dussin sådana bänkar, och har man
funnit dem så ändamålsenliga för
arbetet, att man är betänkt på att
ersätta de öfriga med dylika af jern.
(Bayerisches Ind. und Gewerbe-blatt.)
 |
Smith’s korkskruf.
|
Smith’s korkskruf.
Egendomligheten hos denna
korkskruf ligger deruti, att man ej
behöfver vrida banden vid dess
begagnande. Hela operationen verkställes genom en tryckning med
handen för skrufvens införande i korken och derefter en dragning,
då den medföljer. Såsom nedanstående figur visar är handtaget
A gjordt i tvenne delar, som sammanhållas med skrufvar. I den
från detta nedgående hylsan a rör sig den cylindriska
förlängningen J af skrufven C, dock så att den qvarhålles i handtaget
genom ett litet hufvud g. Ett annat handtag B är fästadt ett
stycke nedanför nämnde hylsa, från hvilken den skiljes genom
ansatsen f. Detta handtag är så böjdt, att det har en lämplig
form för att omfattas af tvenne fingrar. Sjelfva skrufven utgöres
af en rak kärna c, hvars nedersta ände är tillspetsad för att
underlätta inträngandet i korken. Omkring kärnan lindar sig en
tunn skrufgänga med mycket stark stigning, som nedtill slutar
med en skarp skärande egg.
För att med denna korkskruf utdraga en kork ur en butelj
förfares sålunda: Man omfattar
handtaget A med handen, sätter spetsen mot
korken och trycker till, då skrufven
intränger i denna, och hvarunder den vrider
sig i hylsan. Derefter placerar man
andra och fjerde fingren under det nedre
handtaget B, hvarigenom skrufven
hindras att röra sig, och genom en
ryckning med handen utdrages korken på
vanligt sätt. Sedan denna sålunda blifvit
utdragen, kan den af tagas från skrufven
helt enkelt, derigenom att den fattas med
ena handen, under det man med den
andra drager i det öfre handtaget.
(American Artisan.)
Torrdestillation af trä.
Med anledning af en i n:ris 3–5 af
denna tidning införd afhandling öfver
detta ämne af ingeniör G. H. Lassen har
redaktionen fått emottaga en uppsats,
hvilken, då frågan är af ganska stor
betydelse för vårt land, och således dess
upptagande till offentlig diskussion möjligen
kan leda till några väsentliga
förbättringar i denna industrigren, här nedan
meddelas. I sammanhang härmed kunna
vi dock ej underlåta att fästa
uppmärksamheten särskildt vid den ekonomiska
sidan af frågan. Antagandet, att
torrdestillation af trä kan blifva en för vårt land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:22:33 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0123.html
