Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 15. 15 April 1871
- Spegelram
- A. v. Zahn: Arbetsfördelningen inom de konstindustriela yrkena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N:o 15. Stockholm den 15 April 1871.
Tidningen utkommer hvarje Lördag.
Pris: för 1/1 år 10 rdr, 1/2 år 5,25 rdr, 1/4 år 2,75 rdr.
Lösnummer 25 öre.
Hufvudredaktör och ansvarig utgifvare:
Civilingeniör W. Hoffstedt.
Adress: Mästersamuelsgatan N:o 56.
Annonspris: 10 öre pr petitrad. Tidningens
expedition: Norra Smedjegatan N:o 28.
–––––
Innehåll:
Spegelram från Will Brothers i London (illustr.). Arbetsfördelningen inom de
konstindustriela yrkena, af dr A. v. Zahn. Beräkningar för det till
bessemerfärskningen nödiga kraftbehofvet, af Rich. Åkerman (slut).
Vefstamphammare med luftfjädring, konstruerad af professor C. A. Ångström
(illustr.) Vedhuggningsmaskin (illustr.). Den så kallade torra
tvättningsmetoden, af dr M. Reimann i Berlin (illustr). Notiser. Upplysningar
Adresslista. Annonser.
–––––
Spegelram
från Wills Brothers i London.
Närstående
spegelram är utförd i metall
hos den beryktade och
mångsidiga firman Wills
Brothers vid Euston
Road i London, hvilken
utvecklar en storartad
verksamhet i
framställande af en mängd
konstindustriela föremål
i silfver, brons,
gjutjern, terra cotta, m. m.,
dels genom gjutning och
modellering, dels på
galvan oplastisk väg.
Ramens rika och starkt
upphöjda ornamenter
hafva till föremål
Sabrina i Miltons »Komus».
 |
Spegelram
från Wills Brothers i London.
|
Arbetsfördelningen
inom de konstindustriela
yrkena.[1]
Af dr A. v. Zahn.
En hittills ganska
litet behandlad fråga –
hvilket är rätta
förhållandet vid
arbetsfördelningen mellan konstnären
och handtverkaren inom
konstindustriens olika
områden? – må här
med några rader belysas.
Ett bestämdt svar härpå
är väl ej möjligt att
finna på en gång, men
sedan uppmärksamheten
blifvit fästad vid ämnet,
torde kanske dess
vidare belysning blifva
en följd häraf.
En stor del af de
moderna Sträfvandena
att höja konstindustrien
hafva fästat föga eller intet afseende vid den
omständigheten, att principen om arbetsfördelningen är så fast inrotad
alla yrken, att dess åsidosättande säkerligen skulle medföra
beaktansvärda följder. Huru ofta får man ej läsa och höra
uttryck sådana som dessa: konstnären skall, likasom i de gamla
goda tiderna, framgå ur sjelfva handtverket; handtverkaren måste
vara konstnär; utkast till och utförande af en konstindustriel
artikel bör vara förenadt på en hand. En dubbel villfarelse
ligger till grund för dylika välmenande önskningar. För det
första är af den moderna konstindustriens olika grenar öfver
hufvud taget blott hälften, och kanske äfven en mindre hälft,
ännu tillgänglig för det
konstnärliga inflytandet.
En stor del, isynnerhet
väfveriindustrien med
tillhörande många
yrken, men äfven de stora
gebiten för
krukkärlsindustrien och
tillverkningen af kramvaror af jern,
messing och koppar, m.
fl., är utan räddning
underkastad inflytandet af
modet, som ju helt och
hållet emanciperar sig
från allt hvad konst
heter; och att här tänka
på reformer i
konstnärlig riktning, det är ett
lönlöst uppoffrande af
både tid och möda.
Publikens smak är i vissa
afseenden, så
föränderlig den än visar sig,
icke böjd för det sköna
i konstindustrien, och
man kan derföre
knappast företaga sig något
mera fruktlöst, än att
vilja påtruga
mönstertecknare för de
respektive yrkena en
konstnärlig bildning eller
fabrikanter smakfulla
mönster. Modet
bestämmer från vissa
centralpunkter karakteren
af nyheterna, eller
enskilda industriidkare och
skickliga
mönstertecknare hafva den riktiga
takten att på förhand
känna, hvad på den en
gång beträdda vägen i
fråga om nya former
och färger har största
utsigten för sig att
gynsamt emottagas; och så
utbreda sig på ett
[1] Ur »Gewerbehalle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:22:33 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0127.html
