Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 16. 22 April 1871
- J. F. Allen: Om legeringar af koppar, tenn, zink och bly med mangan
- Smärre notiser
- Upplysningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
| koppar . . . | 57,1 | procent; |
| mangan . . . | 19,7 | » |
| zink . . . | 23,2 | » |
Denna analys är anförd i den i Quedlinburg utkomna
»Handbuch der Metallegirungen» af J. Zeuner under kapitlet om
»kopparmangan». – Berthier framställde en stor mängd
legeringar af inångan med hvarjehanda andra metaller och har beskrifvit
deras hufvudegeriskaper. – Dr Percy meddelade mig, att han
för några år sedan sysselsatt sig med noggranna
undersökningar öfver manganlegeringar, hvarom dock intet blifvit
publiceradt. – Rörande detta ämne finnas äfven några
patent-specifikationer: den ena från 1862 af E Stöhrer, den andra från 1864
af O. Prieger, hvilka båda göra anspråk på uppfinningen af
denna klass af legeringar. Ehuru således redan sedan 40 år
legeringar af koppar, zink och andra metaller varit mera eller
mindre bekanta för metallurgerna och deras värdefulla
egenskaper blifvit beskrifna, har det dock hittills ännu icke lyckats
någon att reducera manganmetall för tekniska behof, med
undantag af i förbindelse med jern.
Vid mina undersökningar öfver manganlegeringar afstod jag
från början från framställande af metallisk mangan, emedan
detta är förknippadt med betydliga svårigheter. Likaledes
förkastade jag från början användningen af alla manganmalmer på
grund af det nästan städse i dem förekommande Jernet och den
likaledes oftast närvarande kiselsyran. Jag framställde af
manganklorur en jemförelsevis ren manganoxid, blandade densamma
noga med fint pulveriserad kopparoxid (icke med metallisk
koppar) och fint träkolspulver, beskickade med denna blandning en
grafitdegel och utsatte densamma i en vindagn under tre till
fyra timmar för en intensiv hetta. Då jag derpå uttog degeln
ur ugnen, fann jag en mängd små korn af en glänsande, hvit
metall kringströdda i kolpulfret. Jag afslammade dessa och lade
dem åter i degeln, hvarpå det lyckades mig att med lätthet
sammansmälta dem till en kula, omgifven med en grön,
glasartad slagg. Jag upprepade detta förfarande så länge, tills jag
hade erhållit några små stänger, med hvilka jag kunde anställa
försök öfver legeringens smidbarhet och andra egenskaper.
Denna legering var i varmt tillstånd mycket hård och spröd;
sedan den kallnat var den visserligen äfven hård, men lät dock
med lätthet utvalsa sig och visade en hög grad af elasticitet.
Dess sammansättning var ungefär följande:
| koppar . . . | 75 | procent; |
| mangan . . . | 25 | » |
Sedan jag af denna koppar-manganlegering framställt en
tillräcklig mängd, försökte jag att genom tillsats af olika mängder
zink framställa trefaldiga legeringar; och äfven dessa läto utan
svårighet utvalsa sig. Flera af dessa
koppar-zink-manganlege-ringar utmärka sig framför nysilfver och messing, derigenom att
de såväl i varmt som kallt tillstånd kunna bearbetas mellan
valsar, under det att det förra blott i varmt och det senare blott
i kallt tillstånd låter utvalsa sig.
Sedan jag slutat dessa laboratoriiförsök, konstruerade jag
en ugn, i hvilken en grafitdegel, som rymde 100 skålp., (42,5 K.gr.)
metall, kunde erhålla erforderlig plats. Jag kom nu i stort till
samma resultat som på laboratoriet. Det visade sig blott, att, då
innehållet i degeln några minuter före dennes uttagande ur elden
omrördes, den största delen af metallen, som förut hade bildat
fina korn, erfordrande en omsorgsfull slamning, nu afsatt sig
på botten och kunde utgjutas i form af tackor eller stänger, i
det att slaggen likaledes var flytande och kolpulvret simmade
ofvanpå densamma. Dessa försök upprepades flera gånger, till
dess att jag af legeringen erhållit flere centner, så att jag var
i stånd att underkasta densamma åtskilliga prof för att beräkna
såväl tillverkningskostnaden som äfven handelsvärdet.
Den 5 till 30 procent mangan innehållande legeringen med
koppar är både smidbar och smidig samt besitter en betydlig
större grad af seghet än koppar. Genom sammansmältning med
zink erhöll jag en trefaldig legering, som i många egenskaper
står mycket nära nysilfver. Koppar-manganlegeringen låter äfven
förena sig med bly, tenn och andra metaller. Af dessa
legeringar lät jag framställa gjutna pjeser, som användes till
axellager för maskiner.
Det har icke varit mangan-metallens egenskaper i och för
sig, utan kostnaderna för dess framställande, som hittills satt
hinder i vägen för en mera utsträckt användning deraf för
industriela behof. Åtgången af mangan är ganska betydlig, då
öfver 10 procent deraf icke reduceras utan ingå i slaggen.
Förbrukningen af grafitdeglarne och ugnen förorsakade äfven
stora utgifter, och i förhållande till den producerade
metallmängden var åtgången på brännmaterial och användningen af
handarbete ganska ansenlig. Åtgången på mangan torde vid
framställande af å denna metall rikare legeringar blifva ännu
betydligare, men handelsvärdet af råmaterialet tillåter en sådan
förlust, om blott de öfriga svårigheterna kunna öfvervinnas;
och detta mål tror jag mig hafva uppnått genom mitt nyaste
förfaringssätt.
De af mig förevisade legeringame,[1] som väl snart torde
komma att spela en vigtig rol i vårt lands industri, äro
framställda genom upphettning af en blandning af kolsyrad
mangan-oxidul med kopparoxid och träkol i en temligen stor flamugn,
nämligen en Siemens regenerator-gasugn, hvilken i en lugn
atmosfer med vanliga småkol lemnade den erforderliga intensiva
hettan genom en icke oxiderande låga.
(Chemical News.)
Smärre notiser.
Sätt att skydda metallföremål från anlöpning. Enligt
utförda försök har följande komposition visat sig lämplig för detta
ändamål: 4 ort (17 gr.) parafin får smälta i ett glas med vid
öppning genom dettas insättande i varmt vatten, hvarefter
tillsättes 12 ort (51 gr.) petroleum och blandningen omskakas till
den stelnat till en salfva, under det att öppningen på glaset hålles
tilltäppt Med denna salfva bestrykes nu metallvarorna och de
tjockaste partierna af densamma aftorkas, så att polityren ej
skadas deraf. Båda ämnena äro kolväteföreningar, som äro
indifferenta i förhållande till fuktighet och syre; och är vanligen
ett ganska tunnt öfverdrag tillräckligt att skydda polerad
metall från anlöpning. (Bayer. Ind.- und Gew.-blatt.)
Till tvättning af ull framställer herr G. Müller i Neustadt
en vätska, som består af 460 kannor (1,205 lit.) vatten, kokade
omkring 5 minuter med 10–15 skålp. (4,25–6,38 K.gr.) mjöl,
hvartill sättas 235 skålp. (100 K.gr.) kalcinerad soda (90 proc.),
117,6 skålp. (50 K.gr.) linfrömjöl 84,7 skålp. (36 K.gr.)
pottaska, 84,7 skålp. (36 K.gr.) harts och 47 skålp. (20 K.gr.) kaustik
natron. Äfven 47–53 skålp. (20–22,5 K.gr.) olein kunna
tillsättas. (Masch. constructeur.)
Upplysningar.
Under denna afdelning lemnas allmänheten tillfälle att
medelst framställande af frågor, som falla inom det tekniska
området, och dylika frågors besvarande ömsesidigt gagna och
utbilda sig. Redaktionen förbehåller sig dock rättighet att granska
alla insända förfrågningar, innan de i tidningen intagas.
Frågor:
Hvad är priset på den i n:o 11 meddelade cirkelsågen för
snickare? Huru stor kraft fordrar den och huru stor hastighet?
P. Z. L.
Svar:
P. Z. L. Enligt nyligen erhållna upplysningar direkte från A.
Ransome & C:o, London, S. W., Chelsea. 304 Kings Road, kostar
en dylik såg 85 £ sterling i London. Den fordrar 2 hästars drifkraft,
väger omkring 1 ton; och gör drifaxeln 500 omlopp i minuten.
[1] Författaren förevisade inför »British Association» i Liverpool
hvarest ofvanstående föredrag hållits, följande prof: 1:o) Prof af
koppar-manganlegeringar med 5 till 35 procent manganhalt i form af
stänger, plåt och tråd; 2:o) prof af koppar-zink-mangan-legeringar,
sammansatta af vexlande mängder utaf beståndsdelarne, i hvarjehanda
former; 3:o) legeringar af koppar, zink, mangan och tenn i form af
stänger och lagermetaller: 4:o) legeringar af olika proportioner af
koppar, mangan och tenn i form af stänger; 5:o) prof af
kopparmangan-bly-legeringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:22:33 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0143.html
