Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 21. 27 Maj 1871 - Gasvärmare - Dynamitens användning och tillverkning i Paris under belägringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synpunkt. Afhjelpandet eller
åtminstone förminskandet af dessa
ölägenheter utgör föremålet för här
ifrågavarande, af verkmästaren C.
G. Larsson, Mora och Bäcka
masugn, konstruerade s. k. gasvärmare.
Genom direkta experiment har
konstruktören funnit det vara
möjligt och i flera afseenden
förmånligt att till uppvärmning af de vid
flera metallurgiska operationer samt
för torkning m. m. erforderliga
utensilierna begagna vid dylika
processer vare sig i masugnar eller
andra metallurgiska ugnar alstrad
gas, eller också särskildt för
ändamålet genererad gas. Dessa gaser
få för detta ändamål förbrinna i
den pjes, som skall tillvärmas, med
eller utan tillförande af
komprimerad luft, eller vid på något sätt
åstadkommet drag. Inledningen af
gasen samt blästern, då sådan
begagnas, sker medelst den nämnde
gasvärmaren, hvars närmare detaljer
med ledning af teckningarne på
denna och föreg, sida nu må beskrifvas.
Fig. 1 visar apparatens yttre,
fig. 2 vertikalsektion efter linien
x–y och fig. 3 dess utseende i
plan. Fig. 4 framställer sättet för
gasvärmarens apterande, då en
vanlig bessemer-stjelpugn dermed skall
värmas. Den består i sin enklaste
form af ett större rör a, genom
hvilket den till förbränningen
afsedda gasen inledes. Öfra änden
är tillsluten medelst ett rörformigt
lock b, som kan efter behag skjutas in uti röret a eller utdragas,
då det tjenar såsom förlängning af detta. Gasen inströmmar dels
genom de små hålen c, dels genom de från locket utgående,
raka eller åt ena eller andra sidan böjda tuberna d. Den luft,
som skall underhålla förbränningen af den sålunda
utströmmande gasen, inledes genom röret e, som fördelar densamma
dels i den kring röret a befintliga manteln f, från hvilken den
utpressas genom hålen g, dels i det centrala mindre röret h,
hvilket utmynnar genom locket b samt sträcker sig ett stycke
utom tuberna d, der luften får utkomma genom mindre hål på
sidan och vid rörets ände. Då gasen och luften på detta sätt
blandas om hvarandra, måste en liflig förbränning af den förra
uppstå. Tilloppet af blästern regleras genom ventilerna l och
m samt af gasen medelst ventilen n. Insattes nu en dylik
apparat i t. ex. en bessemerugn på det sätt, fig. 4 utvisar, och
röret a sättes i förbindelse med ett annat rör, fortledande gasen
från masugnen, samt röret e med en blästerledning, verkar den
brinnande gasen naturligen att uppvärma ugnen.
För tillvärmning af gjutskänkar och andra pjeser med vid
öppning har konstruktören vidtagit den modifikationen, att han
då afskrufvar rörets h öfre del och der i stället fäster ett mindre
lock med hål för änden. Vidare utbytes locket b mot ett annat
utan tuber, försedt med en mängd små hål öfver hela öfre ytan
med undantag af midten, som upptages af en röret h
omgifvande tratt, hvilken vidgar sig uppåt och slutar straxt ofvanför
dettas mynning.
Fördelarne af detta uppvärmningssystem äro: 1:o En
betydlig besparing af de till här ifrågavarande ugnars, skänkars,
m. m. tillvärmning hittills erforderliga brännmaterialerna. 2:o
Dessa apparaters jemnare uppvärmning och längre varaktighet,
alldenstund de ej få afsvalna mellan hvarje gång de användas,
såsom t, ex. förhållandet blir med en bessemerugn. 3:o
Besparing af drifkraft, i det att den till gasens förbränning
erforderliga blästern kan erhållas från masugnsblåsmaskinen eller
från en mindre flägt; hvaremot under nu rådande förhållanden
tillvärnmingen af t. ex. en
bessemerugn tager i anspråk en drifkraft
af 40 à 50 hästkrafter under
ungefär en half timme före hvarje
blåsning.
Såsom bekräftelse å de angifna
fördelarne må härjemte meddelas,
de resultat, som vid ett jernbruk
här i landet erhållits der en dylik
gas varmare blifvit pröfvad för
värmning af bessemerugnar, och hvilka
resultat benäget blifvit redaktionen
delgifna. För uppvärmning af
bessemerugnarne vid hvarje blåsning
har, enligt sagde försök,
bränsleåtgången visat sig blifva per centner
bessemermetall
utan gasvärmare: med gasvärmare:
| 0,213 | t:a | träkol; | 0,061 | t:a | träkol; | ||
| 0,016 | » | kåks; | 0,011 | » | kåks;</table>
hvilket efter ett pris af 4 rdr per tunna kol och 2,50 rdr per tunna kåks gör en besparing af 6,2 öre på hvarje centner. Blåsmaskinen måste derjemte under uppvärmningen i förra fallet hållas i gång ungefärligen dubbelt så lång tid, som då gasvärmaren begagnades. Dessa apparater synas således blifva af stor betydelse specielt för den inom vårt land sig allt mera utbredande tillverkningen af jern och stål enligt Bessemers metod. Der god tillgång på gas från masugnen finnes, och isynnerhet om tillfälle gifves att begagna flägt för dess insugande i ugriarne, böra otvifvelaktigt herr Larssons gasvärmare också vara att rekommendera. Fig. 4.
Dynamitens användning och tillverkning i Paris
|
