Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 24. 17 Juni 1871
- A. Cramer: Tillverkning af gjutjernsrör
- Apparat för ornering af kanter och permar å böcker
- Borrsock
- C. G. Zetterlund: Försök att tillverka bränvin af sågspån vid Hulta laf-bränneri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
möjligt att af något material framställa
oförstörbara formar, hvilka kunna brukas
till gjutning af ett större antal rör utan
att derigenom inkräkta på deras goda
egenskaper, och hvarvid blott kärnan
behöfde förnyas för hvarje gång, så
blefve härmed förknippad en ganska
betydande besparing i
tillverkningskostnad. Men hittills hafva de försök, som
af sett vinnandet af detta mål, icke
krönts med några gynsamma resultat.
Äfven herr Cramer har gjort försök i
denna riktning med metallformar, hvilka
lära fört honom helt nära lösningen af
problemet.
Apparat för ornering af
kanter och permar å böcker,
konstruerad af mr E. Leighton.
Afskärningen och permarne på
böcker hafva hittills förgyllts och ornerats
med ett verktyg, bestående af en metallrulle, fästad vid en
jernställning och försedd med ett handtag af trä. På ytan af
denna rulle är det ornament ingraveradt, som skall anbringas å
boken, hvilken operation verkställes för hand, sedan rullen
först blifvit uppvärmd medelst gas eller annan eld.
Olägenheterna hos denna process äro först och främst dyrheten i följd
af handarbetet, samt vidare att rullen icke kan göras bredare än
omkring 6 lin. (18 m. m.), emedan arbetaren icke kan utöfva
ett tillräckligt starkt tryck för att anbringa bredare mönster.
Ett annat satt att pryda bokpermar ach ryggar är att med
graverade stansar inpressa orneringarne medelst maskin.
Fördelen i handarbetet framför detta sätt är, att, då lädrets
konsistens varierar på olika ställen, man lämpar trycket efter
ojemnheterna i ytan, då deremot maskinpressningen blir lika på alla
punkter och således, om ytan är ojemn, orneringarne
oregelbundna. Afskärningen å böckerna kan ej heller orneras på detta
sätt, ty, ehuru denna yta är jemförelsevis jemn, består den
dock af en serie fina refflor, som göra användningen af denna
apparat opraktisk.
Mr R. Leighton från London har framställt en annan
apparat för att på mekanisk väg verkställa här ifrågavarande arbete,
och framställa figurerna å föreg, sida apparatens utseende,
nämligen figg. 1 och 2 de begge långsidorna och fig. 3 en vertikal
sektion af maskinen, a är pressrullen, fästad på den ihåliga
axeln b, i hvilken kan insläppa» gas från röret b1 samt
tillräckligt med luft för att underhålla förbränningen, c, c äro
lager, i hvilka axeln hvilar, och som kunna jemte denna fritt
glida upp och ned i Stolarne e. Vid dessa lager äro fastade
stängerna e1, som upptill stå i förbindelse med häfstängerna f,
genom hvilka trycket på pressrullen regleras. Den bok, som
skall orneras, lägges på underlaget g, beklädt med ett
guttaperchastycke g1 af lagorn elasticitet för att kunna sammanpressas
eller utvidga sig allt efter ojemnheterna å boken samt i
förhållande till häfstångens sänkning eller höjning. Detta underlag
är försedt med muttrar h, rörliga efter skrufvarne h1, som genom
den koniska vexeln och vefven h2 kunna sättas i rörelse,
hvarigenom underlaget ställes på en efter bokens dimensioner
afpassad höjd. Boken inspännes mellan tvenne klämmor i och i1,
af hvilka den förra är fast, men den senare rörlig. Dennas
rörelse fram och åter, för att lämpa ställningen efter bokens
tjocklek, åstadkommes genom skrufvarne l, på hvilka sitta
muttrar, förenade med snäckhjulen l1, som äro i ingrepp med de
gängade delarne af den horizontela, med handhjul försedda axeln
m. Bottenplattan r, med hvilken klämmstyckena äro förenade
genom skrufvar, är fritt flyttbar i sidoriktningen efter V-formade
guider, på det att klämmorna med boken må kunna inställas
midt under pressrullen. Då man vill att denne rörelse äfven
skall meddelas dessa, behöfver blott skrufven q tilldragas.
Alltsammans hvilar åter på ett ramverk, som likaledes kan röras
fram och åter mellan V-formade slidstycken medelst en
kuggstång n, i hvilken ett dref n1 ingriper.
På samma axel som detta dref sitter ett
större kugghjul o med inre kuggning,
hvaruti ingriper ett annat dref o1 på
samma axel o2 med svänghjulet p. Då
boken nu inspännes mellan klämmorna,
så att den hvilar på det elastiska
underlaget, och ramverket föres fram under
pressrullen, som höjer eller sänker sig
i förhållande till ojemnheterna å boken,
kan på denna återgifvas alla mönster,
som kunna graveras in på en sådan rulle.
(Mech. Magazine.)
 |
Borrsock,
konstruerad af mr J. Gilchrist.
|
Borrsock,
konstruerad af mr J. Gilchrist.
Förlidet år patenterades i England
af mr James Gilchrist från Glasgow ett
litet nätt, vid flera tillfällen användbart
verktyg, framstäldt i närstående
teckning. Det är en enkel konstruktion af en borrsock, kombinerad
med en tillställning för fasthållandet af det föremål, som skall
borras. Anordningen inses lätt af teckningen utan vidare
förklaring; och det behöfver blott tilläggas, att man genom att
borttaga hufvudet, mot hvilket arbetet hvilar, samt skrufven for
dettas uppmätning, kan förvandla verktyget till en vanlig
borrsock. Borren göres då lång nog för att nå genom hålet i armen,
der eljest matarskrufven sitter. Genom inläggande af en
spiralfjäder eller dylikt mellan det omnämnda hufvudet och skrufven
blefve sannolikt verktyget ännu bättre, ty på detta sätt blefve
det åstadkomna trycket mera elastiskt. (Engineering.)
–––––
Såsom bekant har en tid i Linköping under herr C. F.
Örtendahls redaktionsskap utgifvits en periodisk tidskrift med
titel: »Tidskrift för sprit-, öl- och socker-fabrikation», hvilken
dock numera af brist på tillräckligt understöd från allmänhetens
sida upphört att utkomma. Så länge denna tidskrift existerade
och specielt behandlade ämnen, som stodo i sammanhang med
trenne för vårt land särdeles vigtiga industrigrenar ansågo vi
det icke behöfligt att upptaga det begränsade utrymmet i
denna tidning med sådana uppsatser rörande dessa fabrikationer,
som voro af intresse uteslutande för fackmän; men då, såsom
nämndes, sprit-, öl- och socker-fabrikationen numera saknar en
särskild målsman, är det nödvändigt att söka göra den
härigenom uppkomna bristen inom vår tekniska literatur så litet
kännbar som möjligt, och skola vi derföre hädanefter medelst
redaktionen tillhandakomna upplysningars och insända uppsatsers
publicerande följa dessa industrigrenar med den uppmärksamhet,
de otvifvelaktigt förtjena. Vi göra sålunda i dag början med
följande insända artikel:
Försök att tillverka bränvin af sågspån vid
Hulta laf-bränneri.
Af ingeniör C. G. Zetterlund.
Redan för lång tid tillbaka gjorde Braconnat den
upptäckten, att man genom att koka cellulosa med utspädda syror
kunde af densamma framställa drufsocker; men äran af att i
stort hafva infört denna metod vid tillverkning af lafbränvin
tillkommer professor S. Stenberg. Med anledning af hvad i
Landwirthschaftliche Versuchs-Stationen, utgifven af professor
F. Nobbe, Band XI, 1869, finnes anfördt rörande svafvelsyrans
och saltsyrans inverkan på lafvens cellulosa, utförde jag under
Februari månad detta år vid Hulta bränneri några försök med
att tillverka bränvin af sågspån af blandad tall och gran.
I och för dessa försök verkställdes kokningen i en vanlig
lafkokare med ett ångtryck af 6 skålp. per qv. v. tum (0,416 K.gr.
per qv. c. m.). I densamma inlades:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:22:33 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0205.html
