Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 25. 23 Juni 1871
- Mekanikens inflytande på menniskornas utveckling
- L. Rinman: Brukssocietetens diskussionsmöte
- Om byggnader af kalktegel samt kalktegel-fabrikationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
belåtenhet. – En annan by i Bündnerland har genomfört det
beslutet att på gemensam bekostnad och till gemensamt bruk
anskaffa några förbättrade plogar. – Åter en annan kommun har
helt enkelt för allmänna medel uppköpt åt alla innevånarne nya
spislar, som voro konstruerade för större besparing af bränsle
och mindre eldfarliga än de gamla. Andra exempel, tillhörande
detta kapitel och medförande de bästa resultat, kunde ännu
fogas till de antecknade.
Sålunda utbreder sig allt mer och mer associationsidéen
bland de mindre bemedlade folkklasserna; och så till vida hafva
vi ej så obetydligt ryckt närmare emot det ideal, som vi
bildat oss med anledning af mekanikens inflytande på det allmänna
välståndet, och hvarpå vi bygga de bästa förhoppningar; men
dermed kunna vi dock icke låta oss nöja. Hvad vi vilja och
hvad vi med all makt måste eftersträfva, är: en fulländad och
fullkomnad mekaniks tillämpning öfverallt såsom en ledande
princip för anskaffande af verktyg, redskap och husgeråd samt
för anläggande af industriela verk. På detta sätt blir
mekaniken en gång den lilla tomte, som under nattens tystnad syr
kläder åt skräddaren och förfärdigar skor åt skomakaren. Låt
honom äfven följa med i palatserna och fabrikerna och
introducera honom i kojorna och handtverkarnes verkstäder, gör
honom hemmastadd på landsvägar, åkrar och ängar – då skall
han, men först då uppfylla sin mission i och för folkens och
verldens lyckliggörande!
Men mekaniken skall icke blott förvandla stenar till bröd
och förbättra menniskans materiela välbefinnande, utan den är
i ännu högre grad egnad att genom spridande af kännedomen
om sina enkla lagar utveckla, befordra och stärka folkens
intelligens. Få af de inom den naturhistoriska verlden upptäckta
fenomenen visa sammanhanget mellan orsak och verkan i så
klar dager och kunna med så matematisk noggrannhet utredas
som de inom mekanikens område förekommande. Man tanke t.
ex. blott på vågen, detta enkla mekaniska instrument; och hvilka
bestämda lagar anknyta sig dock icke till densamma. Det är
sålunda ingalunda förmycket att påstå, det ett folks
kulturstadium till väsentlig del kan bedömas efter beskaffenhet af de
husgeråd och verktyg, hvaraf de i det dagliga lifvet betjena sig.
(Der pract. Machinen Constructeur.)
Brukssocietetens diskussionsmöte.
(Forts. fr. sid. 181.)
V. Skogshushållning.
Af de under denna rubrik förekommande diskussionsämnena
var det egentligen endast första och tredje frågorna, som gåfvo
anledningar till några intressanta meddelanden.
Första frågan, »har de senare årens erfarenhet gifvit någon
ytterligare ledning till besvarande af frågan: hvilket sätt för
åstadkommande af kraftig skogsåterväxt är billigast och
säkrast?», föranledde jägmästare Björkman att redogöra för de
lyckade försök till skogsplantering, som i Westmanland utförts
under ledning af jägmästare Arpi med biträde af barnen i
ortens folkskolor. Man hade här med särskildt för ändamålet
förfärdigade verktyg, hvilka förevisades, lyckats återplantera flera
tunnland skog till det ringa priset af 4,50 rdr per tunnland.
Vid den tredje frågan, »hafva under de senaste åren några
afsevärda framsteg i behandlingen af kolved och i
kolnings-processen egt rum inom landet?», anförde direktör Dellvik, att
om tillfälle kunde beredas att på samma ställe verkställa större
kolningar, t. ex. vid sågverk, der affallet kolas, vore kolugnar
i inånga afseenden att föredraga framför milkolning.
Arbetskostnaden blir mindre, den utbragta kolprocenten större,
hvarjemte tillfälle gifves att kola en hop smärre affall ur
brädgården, hvilket ej kan inresas i en mila, och framför allt blir man
mindre beroende af arbetarnes skicklighet. Dessutom gifves
tillfälle att tillgodogöra biprodukterna vid kolningen, hvilka
förutom en mindre qvantitet tjära bestå af stora massor träsyra,
hvaraf genom en ganska enkel destillation kan tillgodogöras
träsprit och träättika, produkter hvilka efter all sannolikhet böra
betäcka största delen af kolningskostnaderna. De ursprungligen
af framlidne öfverdirektör Schwartz konstruerade ugnarne, hvilka
sedermera vid Strömbacka verken i Helsingland blifvit
förbättrade, uppfylla äfven alla anspråk på en god kolning, men
biprodukterna tillvaratagas der ej ännu. De erhållna kolen äro
ej så passande till härdsmide, emedan de flamma något i följd
af en qvantitet ej fullt urdestillerad tjära. Deremot visa de sig
särdeles lämpliga i masugn och tillåta alltid en förhöjning af
malmsättningen, då skogskolen med dem utbytas.
–––––
Såsom komplettering och förtydligande af det knapphändiga
referatet öfver direktör Rinmans yttrande rörande andra frågan
under rubriken tackjernstillverkning har redaktionen fått
emottaga följande meddelande:
Redaktionen af Illustrerad Teknisk Tidning.
I Eder tidning N:o 22, sid. 175, förekommer ett referat af
det, jag anförde vid Brukssocietetens diskussionsmöte deri 20
sistlidne Maj om fördelarne af masugnspipornas ökande både till
höjd och vidd. För dem af tidningens läsare, hvilka detta
ämne intresserar, ber jag härmed få upplysa, att jag framställde
dessa fördelar, hvilka för öfrigt äro allmänt bekanta, såsom för
mig bevisande, att man uti de redan förstorade masugnspiporna
bör söka genom utvidgning af öfverstället befordra den del af
dessa fördelar, hvilken i verkligheten öfverstigit de teoretiskt
beräknade fördelarne, emedan denna del, såvidt densamma kan
bero på masugnspipans konstruktion, tydligen måste härledas
från öfverställets utvidgning – icke från andra of vanliggande
partier af masugnspipan –, så mycket mer sorn blåsningen
märkbart förbättras vid urbrända eller vidgade öfverställen. Vidare
var det första gången, sorn fördelen kunde ådagaläggas af
utvidgningen af en för 12 år sedan byggd ganska hög, men något
smal masugnspipa, hvarigenom jag sökte visa, att man har fördel
utaf att öka icke blott pipornas höjd, utan äfven deras vidd
samtidigt. Det är för öfrigt 20 år sedan första uppmaningen
skedde att förstora våra små masugnspipor. Men äfven dessa
små masugnspipor gå, när allt öfrigt är lämpligt ställdt, med
sädana utmärkta resultat, att de större piporna visa sina
företräden endast i högre produktion på viss tid och i ingenting
annat; ty ännu har ingen af de större masugnspiporna mäktat
bringa sig upp till de resultat, utom i tillverkningens storlek,
som en 35 fot hög masugn ger ännu i dag.
Nora den 7 Juni 1871. L. Rinman.
Om byggnader af kalktegel samt
kalktegel-fabrikationen.
(Forts, från sid. 186.)
Massans blandning kan verkställas antingen för hand eller
i maskin. Denna senare, hvilken måste anlitas, då
kalktegel-fabrikationen drifves i större skala, består vanligen af en 4 fot
(1,19 m) lång samt 1 fot (297 m. m.) bred och hög trälåda,
vid ena änden försedd med en qvarntratt för massans
inläggning samt vid den andras undre del med ett hål af
ungefärligen 0,5 qv. fots (4,4 qv. d. m.) storlek, genorn hvilket massan
efter verkställd blandning utrinner. I denna låda är placerad
en trävals af ungefär 40 liniers (119 m. m.) diameter med
jerntappar vid bägge ändarne, lagrade i lådans gaflar. En mängd
med jernbleck beslagna, starka träskoflar äro spiralformigt fastade
rundt omkring valsen, som medelst ett utanför lådan befintligt
svänghjul sättes i rotation antingen för hand eller också genom
utvexling till en hästvandring eller någon lämplig, motor. Då
massan skall blandas, bestämmes först på förut angifvet sätt
blandningsförhållandet mellan kalkpulvret och sanden. Antag
att detta förhållande vid ett tillfälle befunnits vara 1 : 6, således
en mager blandning, så upplägges i en blandningslafve af trä,
8 à 10 fot (2,38 à 2,97 m.) lång, 4 fot (1,19 m.) bred och 1
fot (297 m. m.) hög, t. ex. 2 skottkärror sand, hvilka jemnt
utbredas. Öfver sanden utströs derpå 1/3 skottkärra kalk. Vidare
utbredas ytterligare 2 kärror sand och slutligen åter 1/3 kärra
kalk. Dessa lager hopskyfflas ordentligt af en arbetare samt
omarbetas noga, då blandningen sker för hand, och sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:22:33 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0210.html
