Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 25. 23 Juni 1871 - Om byggnader af kalktegel samt kalktegel-fabrikationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
massan blifvit behörigen fuktad, medelst en raka, på ena sidan
försedd med jernpinnar och å andra sidan med ett 85 lin. (252
m. m.) långt och 33 lin. (98 m. m.) bredt jern, hvarmed
sammangyttrade klumpar i massan kunna sönderslås (rakan får ej
utom skaftet väga öfver 4 skålp. (1,7 K.gr.). Omskyfflingen
upprepas 2 à 3 gånger, hvarvid iakttages att hvarje skofveltag
af massan alltid kastas på högens topp. Kalksand-blandningen
måste vara så fuktig, att, då den kramas i handen, något vatten
synes vilja afskilja sig, dock utan att droppa. Ett sådant
öfverskott på vatten är nödvändigt, på det att man må vara
öfvertygad, om att tillräckligt sådant är närvarande för bildande
af kalkhydrat. Blandningen får derföre också sedermera ligga
3 till 8 dagar före pressningen, d. v. s. tills den blir nätt och
jemnt så våt, att vid den starkaste pressning af teglen ej något
vatten dryper från formen. År massan för våt, blifva öfre
kanterna å teglen vid uttagningen ur formen ojemna, hvarjemte
pressens möjligaste starka verkan härigenom hindrar. – Skall
blandningen åter utföras med maskin, upplägges massan efter
omskyffling i blandningslafven i en hög bredvid maskinen, hvilken
derifrån fylles genom qvarntratten, under det att axeln roterar
och verkställer blandningen. Den hög, som härvid bildas under
afloppsöppningen på lådan, fuktas med kontinuerligt tillrinnande
vatten och bearbetas med räkan, hvarefter massan får ligga, tills
den erhållit lämplig konsistens.
Pressningen försiggår derpå i en af dr Bernhardi
konstruerad press af det utseende, teckningen å följande sida
framställer. Fig. 1 visar maskinen från sidan, fig. 2 från ena
änden samt fig. 3 i plan med öfre delen borttagen efter linien
A–B. Figg. 4–6 framställa några detaljer i större skala, a
är den upptill öppna formen, som kan tillslutas medelst det
starka, med handtag försedda och kring en bult vridbara
gjutjernslocket b, hvilket dervid erhåller styrning mot bågen c,
likaledes af gjutjern. Detta lock är, såsom fig. 4 utvisar, vid kanten
något aftunnadt, så att det kan inskjutas i det på formens ena
sida anbragta spåret h och deremot erhåller säkert stöd.
Formens botten utgöres af en pressplatta f, hvilken kan föras upp
och ned med tillhjelp af den nedgående stången k och
häfstången e, hvars lägsta ställning bestämmes af den genom
styrjernet q insatta bulten. Derjemte finnes vid r en fjäder, mot
hvilken häfstången e kan erhålla stöd, då den är i högsta
ställningen. Stången k står dessutom i förbindelse med en mindre,
vid sidan befintlig hafstång i, hvilken nedtryckes, då teglet
skall uttagas ur formen. Ofvanför denna är placerad en
plåttratt g, afsedd för massans inläggning. För teglens uttagande
ur formen, utan att de behöfva vidröras af arbetarens händer, är
anordnad en skjutstång l af jern vid ena änden försedd med en
jernplatta o och vid den andra med ett trähandtag; vid rörelsen
fram och åter erhåller den sin styrning i jernhylsorna m. Teglen
upptagas då af den framför formen anbragta jernställningen n,
På det att pressen må erhålla större stabilitet är vid dess ena
ände tillbyggd en kista p, sorn kan fyllas med sten eller andra
tunga materiåler, och erhålles härigenom äfven ett slags bord
för massans uppläggning. Denna press kan utöfva ett tryck af
58 till 72 skålp, per qv. v. tum (4 à 6 K.gr. per qv. c. m.)
och skötes af 3 arbetare, hvilka då massan beredes och hålles
i ordning af andra, kunna på en dag förfärdiga 2,000 tegel
samt upplägga dem till torkning. Skola de deremot äfven
verkställa blandningen, tillverka de blott 1,000 tegel per dag.
Arbetet med den Bernhardiska pressen bedrifves sålunda: På
bordet p upplägges den förut väl blandade och förarbetade
kalksandmassan, hvaraf med en särskild s. k. mätarskyffel en för
ett tegel tillräcklig qvantitet ingjutes i formen a genom tratten
g, sedan först på pressplattan blifvit inlaggd ett litet bräde d
(figg. 4 och 6), indränkt i tjära och försedt med infällda
tvärslåar x för att hindra detsamma att slå sig. I dettas ställe kan
lämpligen äfven en gjutjernsplatta användas. Andamålet med
inläggsbrädet är, att teglet vid uttagandet ur pressen skall
hafva ett fast underlag, då dess konsistens ännu ej medgifver,
dess fattande med händerna. Mätarskyffeln göres af jernplåt
till ungefärligen samma bredd som teglets längd och så lång.
som teglet är bredt, med rätvinkligt uppstående kanter, något
högre än teglets tjocklek. Dimensionerna rättas naturligen efter
den mängd massa, man funnit behöflig för hvarje tegel, hvilken i
öfrigt kan afmätas genom att medelst ett strykmått afstryka massan
från skyffeln i mer eller mindre grad. Då massan nedkommit
i formen, utbredes den med en mindre spade omsorgsfullt, hvarvid
noga tillses, att den fyller alla hörn. Locket b inskjutes i falsen
h, hvarefter häfstången e, som under de föregående
operationerna hela tiden intagit den å fig. 1 prickade ställningen,
nedföres, sedan fjädern r undanskjutits, ända till dess den slår an
emot bulten i jernstycket q. Pressplattan f jemte det inlaggda
lilla brädet d skjutes då uppåt emot locket, så att den inlaggda
massan sammanpressas med den styrka, arbetaren med tillhjelp
af häfstången förmår utveckla. Genom att bibehålla bulten i
jernstycket q vid samma höjd erhålles alltid lika tjocklek å
teglet. Häfstången e återföres nu i det prickade läget, hvarest
den qvarhålles af fjädern r; locket b öppnas och det pressade
teglet uppskjutes medelst häfstångsarmen i så högt, att brädet
kommer ofvanför formens öfre kant. På ställningen n är midt
framför formen upplagd en flyttbräda med handtag (fig. 5), på
hvilken teglet med inläggsbrädet varligt skjutes med stången l.
Flyttbrädan är ungefär 50 lin. (148 m. m.) bred samt 2,35 fot
(698 m. m.) lång, så att 4 tegel der lätt rymmas.
Skjutstången l drages derpå tillbaks, pressplattan jemte ett nytt
inläggsbräde nedföres genom häfstångsarmens i tillbakadragande, och
allt är färdigt att ånyo upprepa samma operation för formande
af ett nytt tegel, o. s. v. Vid pressningen måste noga tillses
att formen får jemnt så mycket massa, som till teglet behöfves,
hvilket bäst kontrolleras af den arbetare, som sköter häfstången
e. Känner nämligen denne, att pressningen går för lätt, är
detta ett tecken till, att för litet massa finnes i formen,
hvarföre den ånyo måste öppnas och något mera påfyllas. Går
häfstången åter tungt, borttages en liten qvantitet massa.
Sammantryckningen af ett tegel blir öfver hufvud taget 1 à 1,5 lin.
(3 à 4,5 m. m.), och kan äfven de verksammaste medel
vanligen ej åstadkomma någon kraftigare verkan.
En modifikation af den här ofvan beskrifna pressen har dr
Bernhardi äfven utfört, egentligen skiljande sig från denna
endast genom anordningen af häfstängerna, hvilka på den
förändrade konstruktionen äro vanliga knähäftyg. Maskinen blir
härigenom visserligen något kraftigare, men äfven något dyrare,
hvarföre i de flesta fall den beskrifna pressen uppfyller sitt
ändamål. En annan konstruktion af kalktegelpressar är
uppgjord af arkitekten Klette i Holzminden[1] och grundar sig på
den princip, att formen, i hvilken massan på samma sätt som
vid Bernhardis press inlägges, upptill betäckes med ett löst lock,
sorn med sin undre del kan nedpressas i formen. Denna föres
utför ett lutande plan och inkommer der emellan ett par
långsamt roterande valsar, hvilka sammanpressa massan. Vid nedre
delen af det lutande planet utskjutes teglet jemte inläggsbrädet,
derigenom att formen ställes öfver ett par uppstående trästycken,
som dervid föra bottnen uppåt till lagom höjd. – Huru dessa
pressar än må vara beskaffade, kunna de, om så önskas,
konstrueras såsom dubbelpressar, d. v. s. så att tvenne eller flera
tegel för hvarje pressning tillverkas, då naturligen formen
anordnas med rum för motsvarande antal inläggsbräder. I öfrigt
kan man genom att ombyta formar erhålla tegel af hvilken form
som helst. Äfven hvalftegel kunna pressas på det sätt, att
inläggsbrädet gifves en derför passande form, hvarjemte ofvanpå
massan placeras ett s. k. »pålägg», hvars form är afpassad efter
hvalfvets radie. Då ett sådant tegel blifvit pressadt och locket
undanskjutet, höjes teglet först så mycket, att pålägget kommer
tätt öfver formens kant samt borttages med ett jern, hvarefter
teglet höjes ännu rnera, tills det med inläggsbrädet kan
öfverföras på flyttbrädan. Slutligen är det möjligt att å dessa
pressar tillverka qvart-, half- och treqvarts-tegel, för hvilket
ändamål på behörigt ställe i formen endast behöfver insättas en
knif eller skarp plåtrimsa, innan locket tillslutes före
prässningen. Dylika storlekar af teglen äro så mycket nödvändigare att
fabricera, som kalktegel icke utan svårighet låta hugga sig.
Sedan teglen på nu anförda sätt blifvit pressade och
öfverförda på flyttbrädan, bortbäras de vanligen på en handbår
för att uppläggas till torkning, hvilket försiggår i fria luften på
särskilda torkställningar. Dessa uppföras genom att i marken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
