Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 / 219 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 28. 15 Juli 1871 - G. R. Dahlander: Om spektralanalysen och dess tekniska tillämpningar - C. G. Zetterlund: Bränvinstillverkning af sockerbetor och potatis vid Hemmingen i Würtemberg vintern 1869-70 - Roterande ångmaskiner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mikro-spektroskopet urskilja 1/1000 gran af blodfärgämnet. Det är
för öfrigt icke oundgängligen nödvändigt, att blodet undersökes
i flytande tillstånd. En på en glasskifva intorkad bloddroppe
visar äfven tydligt absorptionsbanden.

Bränvinstillverkning af sockerbetor och potatis
vid Hemmingen i Würtemberg vintern 1869–70.

63.0	centner	sockerbetor	à 11 %	rörsocker	= 6,93	centner	socker:
31,5	»	potatis	à 18 %	stärkelse	= 5,67	»	stärkelse:
1,83	»	grönt kornmalt till mäsken	à 42 %	»	0.76	»	» ;
2.10	centner	grönt kornmalt till jäst	à 42 %	»	0,8	»	» .</table> Summa 14,24 centner sockerämne, rörsocker och stärkelse. Såsom bekant, innehålla sockerbetorna rörsocker, och af denna orsak är det endast potatisen, som tillsammans med maltet behöfver inmäskas och dess stärkelse derigenom förvandlas till drufsocker. För att förvandla 5,67 centner (241 K.gr.) potatisstärkelse i drufsocker hafva åtgått 1,83 centner (78 K.gr.) grönmalt, hvaraf framgår, att till hvarje centner stärkelse åtgått 0,32 centner (13,6 K.gr.) grönmalt. Till förekommande af slemjäsning har man dessutom tillsatt till beterna vid inmäskningen 6 skålp. (2,55 K.gr.) svafvelsyra. Till jäst användes grönmaltsjäst efter 2,1 centner (89 K.gr.) grönt kornmalt, beredd på vanligt sätt, och har sålunda till förjäsning af inalles 14,24 centner (606 K.gr,) sockerämne åtgått 2,1 centner grönmalt. Då 100 skålp. (42,5 K.gr,) torrmalt motsvarar 172 skålp. (73,3 K.gr,) grönmalt, så är 2,1 centner (89 K.gr.) grönmalt = 1,3 centner (51 K.gr.) torrmalt; och således behöfves för att sönderdela 1 centner (42,5 K.gr,) sockerämne i alkohol och kolsyra 21/14,24 = 14,7 skålp. (6,25 K.gr.) grönmalt eller 1,2/14,24 = 8,4 skålp. (3,57 K.gr.) torrmalt – en något för hög jästsats, då vid Upsala bränneri endast åtgått 6,4 skålp. (2,72 K.gr.) tormalt till 1 centner sädesstärkelse. Hvarje dag inmäskades och afverkades tvenne jäsningskar om 2,200 kannor (5,764 lit.) eller tillsammans 4,400 k:or (11,528 lit.) mäsk till hög-fin sprit, hvartill åtgick i och för alla manipulationer 23 å 24 centner (778 à 1,021 K.gr.) stenkol. – De flesta arbeten i bränneriet utföjdes med ångmaskin, men dessutom anlitades en arbetsstyrka af 6 karlar. Utbytet af sprit vid hvarje mäskning blef 16,000 maasprocent. 8 Berliner qvartprocent äro = 5 Würtemb. maasprocent, hvaraf följer att 16,000 maasprocent äro = 8/5 . 16,000 = 25,600 qvartprosent. Vidare äro 8,000 qvartprocent =70 svenska kannor bränvin à 50 % vid + 15°, och således 25,600 qvartprocent 25,000/8,000 kannor bränvin à 50 %, Af ofvanstående, samt då vid hvarje mäskning användts 14,24 centner (606 K.gr.) sockerämne, framgår sålunda, att 1 centner sockerämne har lemnat 224/14,24 =15,8 k:or (41,4 lit.) bränvin à 50 %, hvilket ju är ett ganska godt resultat. Den enda skilnad, som vid denna bränvinstillverkning eger rum i förhållande till potatisbränningen är, att de tvättade, kokade och söndermalna betorna först komma tillsammans med den ifrån förmäskaren kommande potatismäskeri på kylskeppet, hvarefter mäsken mycket noga sammanblandas och utspädes med vatten till omkring 10 à 11° på Ballings saccharometor, samt afkyles, så att mäsken vid jästens tillsättande har en temperatur af + 16° à 18°. – Temperaturförhöjningen under jäsningen är i medeltal 11°. Mäsken utjäser i de flesta fall till 1/2° à 1° på Ballings saccharometer. Då enbart potatis och malt inmäskas, erhåller man ej så fullständig förjäsning, som då betor och potatis blandas med hvarandra – ett bevis på det gamla påståendet, att ju flera olika råämnen, man vid inmäskningen använder blandade, desto bättre resultat erhålles. Härjemte må anföras, att vid detta bränneri höggradig finsprit erhålles direkte ur mäsken, en omständighet, som beror på de fullständiga apparater, som här användas. Slutligen må omnämnas, att godt hopp förefinnes om att snart få se dylika apparater arbeta inom vårt eget land; och är för närvarande fabrikör A. F. Hübinette i Stockholm sysselsatt med förfärdigandet af en dylik apparat i och för pristäffan vid trettonde allmänna svenska landtbruksmötet i Göteborg. Roterande ångmaskiner. Redan länge har man spekulerat öfver och äfven uttänkt de mest olikartade och sinnrikaste medel för att undanrödja de konstruktiva svårigheter, som laggt hinder i vägen för de roterande maskinernas praktiska användbarhet; och man synes, att döma af det förhållandet, att nästan alla förslag i denna riktning förr eller senare blifvit förkastade, kunna draga den slutsatsen, att dessa medel ej motsvarat sitt ändamål. Redan 1769 uttogs af James Watt patent i England å den första roterande ångmaskinen, och har sedan dess ett snart sagdt oräkneligt antal både patenterade och icke patenterade konstruktioner uppfunnits. Bland dem, som i vårt land sysselsatt sig med detta ämne, må endast nämnas kapten John Ericsson, som uppgjort tvenne olika konstruktioner, båda patenterade i England, samt ingeniör E. Scheutz, hvars på Londoner-expositionen 1862 utställda maskin väckte ett visst uppseende. Vid senaste verldsutställningen i Paris 1867 representerades denna klass af << prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >> Project Runeberg, Fri Oct 18 15:22:33 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/tektid/1871/0235.html