- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 /
255

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 32. 12 Augusti 1871 - Om tillverkningen af syr- och vät-gas för tekniska behof - Smärre notiser - Upplysningar - Rättelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

del kaustik natron öfvergjutes först med vatten och inångas i
en jernskål under flitig omröring, kalcineras derefter i en liten
flammugn samt inlägges slutligen i jernretorter, som likna de
vanliga gasretorterna. För att förekomma massans smältning
tillsätter man förut kopparoxid och rå mangan-oxid. Retorterna
hafva ett slags rost, på hvilken massan upplägges i lager, så
att både upptill och nedtill uppstår ett tomrum, och äro de
6,16 fot (1,83 m.) långa och 2,05 fot (61 c. m.) i diameter. I
hvarje ugn finnas 12 retorter, 6 och 6 med bakändarne vända
emot hvarandra. Blandningens storlek uppgår för hvarje retort
till 1,058 skålp. (450 K.gr.). Ånga och luft inkomma upptill,
gå genom den porösa massan samt utledas åter genom ett rör.
Så snart retorterna blifvit upphettade till körsbärsröd
glödgning, inpumpas varm luft, sorn före sitt inträde passerar ett
kärl med kaustik natronlut för att afgifva kolsyran, hvilken
eljest skulle förena sig med natronet i massan och dervid göra
denna overksam. 15 minuters upphettning vid lufttillträde
befordrar oxideringen, hvarefter desoxideringen åstadkommes
genom inledning genom samma rör af öfverhettad ånga af cirka
10 skalp, per qv. v. tum (0,7 K.gr. per qv. c. m.) öfvertryck.
Inom 10 minuter är allt syre bortfördt och befrias från
inblandad ånga i en kondensator, hvari kallt vatten in sprutar. Gasen
samlas i en stor plåt-gasometer för att slutligen i mån af
behof med en kompressionspump fyllas på små recipienter af
jernplåt. Vanligen inledes luft genom 6 af retorterna, under
det att de öfriga 6 ångas. Vid föredragandens besök
tillverkades dagligen 32,478 kub.-fot (850 kub.m.) syrgas, och står
kubikfoten ungefärligen till 17 öre.

Bolaget tillverkar samtidigt vätgas efter Tessié du Motay’s
metod genom upphettning af kalkhydrat med antracit, då
sönderdelningen försiggår enligt formeln
2 CaO, HO + C = 2 CaO + CO2 + 2 H.
Blandningen upphettas i alldeles likadana retorter, som begagnas
vid syrgastillverkningen, och fortgår vid rödglödgning
vätgasutvecklingen under 15 minuter. Ånga inledes derpå, hvarigenom
kalkhydrat åter bildas, som sedan ånyo sönderdelas.
Naturligen fortares kolet så småningom, hvarföre blandningen varar
blott trenne veckor, då tillsats af nya kol blir nödvändig.
Priset på den sålunda fabricerade vätgasen är ungefär 17 öre
per kubikfot. Dagligen tillverkas omkring 20,480 kub.-fot
(536 kub. m.) samt säljas, komprimerade till 10 atmosferer, i
cylindrar af ångpanneplåt.

Behofvet af vätgas är betydligt mindre än af syrgas, då
till underhållet af hydrooxygengas för det mesta begagnas
lysgas eller såsom nyligen alkohol. Klarheten hos en
hydrooxygen-låga, som underhålles med lysgas, är ungefär 16 1/2 gånger
så stor som en vanlig lysgaslåga med samma gasförbrukning.

En ingalunda obetydlig roll spelar hydrooxygengasljuset vid
användandet af laterna magica. Detta instrument, som i
Tyskland blott betraktas såsom en optisk leksak, är i Amerika ett
för undervisningen särdeles vigtigt instrument. Man trycker
vetenskapliga afbildningar eller tekniska ritningar af mindre
omfång på genomskinliga gelatinskifvor eller förfärdigar
glasfotografier, som förstoras 100 gånger genom laternan, och äro
dessa mycket nyttiga vid demonstreringar imder föreläsningar
samt lemna en mycket bättre bild an de vanliga i stor skala
tecknade och ofta mycket bristfälliga väggtaflorna. Små vid
skrifbordet förfärdigade skitser på gelatin, ur vetenskapliga verk
lånade träsnitt göras på detta sätt utan svårighet åskådliga för
en större åhörarekrets. Apparaten är användbar äfven om dagen,
ifall dagsljuset kan dämpas genom förhängen, såsom också ofta
sker i fysikaliska föreläsningssalar vid utförandet af optiska
experiment.
(Ill. Gewerbezeitung.)

Smärre notiser.


Suez-kanal-kompaniets generalmöte hölls i Paris den 24
sistlidne Juli, hvarvid föreslogs upptagandet af ett lån på
14,000,000 rdr. Kanalen är nu uppgräfd till ett djup af 27,38
fot (8,13 m.) efter hela sin längd, och kurvradierna hafva ökats;
ined ett ord, den är i ett sådant tillstånd, att den kan motsvara
en liflig trafiks fordringar, hvilken dock icke tyckes vilja öka
så fort, som man hoppades. Det är nödvändigt att invänta
segelfartygens omändring till ångfartyg eller åtminstone deras
förseende med auxiliärmaskiner, innan företaget kan visa de
väntade resultaten. Under de 5 första månaderna af 1871 har
nettoinkomsten stigit till mera än 2,100,000 rdr emot 1,562,700
rdr för samma period år 1870. Antalet fartyg, som på samma
tider passerat kanalen, är respektive 318 och 232.

Nytt glas-cement. Professor Bottger bereder cement af olika
färg, samt af stor hårdhet genom att blanda olika baser med
vattenglas. Natron-vattenglas omröres och blandas noga med fin
kalk och färgämnena, hvarefter blandningen på 6 à 8 timmar
sätter ett hårdt cement, som kan begagnas för hvarjehanda
ändamål. Väl siktad svafvelantimon gifver en svart massa, som
efter hårdnandet kan poleras med agat och då erhåller en vacker
metallglans. Fint pulveriseradt jern gifver ett gråsvart cement
och zinkpulver en grå, mycket hård massa, som efter
polering visar en briljant metallglans; på grund hvaraf söndriga
af zink gjutna föremål kunna lagas härmed. Kolsyrad
kopparoxid lemnar ett klart, grönt cement och kromoxid ett
mörkgrönt; Thenard’s färg (kobolt-ultramarin) ger ett blått, blyglete
ett gult, cinnober ett ljusrödt samt karmin ett violett rödt.
Vattenglas med fin kalk ensamt ger ett hvitt cement, både
vackert och hårdt. Af svafvelantimon och fin jernspån
blandade i lika proportioner med vattenglas, fås ett särdeles fast
och svart cement. Pulveriserad zink och jern i lika
proportioner ger ett hårdt, mörkgrått cement. Alla fästa väl vid trä,
metall och sten. Då vattenglas kan erhållas i flytande form
och färger äro temligen billiga, kan cementet tillredas, just
då det behöfves, och råmaterialer hållas i förråd utan
nämnvärda omkostnader.

Sätt att konservera fisk. Fisken öppnas, och på dess
köttiga delar strös socker, hvarefter den får ligga två à tre dagar,
så att sockret hinner behörigen intränga. Sålunda kan fisk
bibehållas fullkomligt färsk och välsmakande under en lång tid.
Lax, behandlad på detta sätt före insaltningen och rökningen,
säges få en mycket angenämare smak än eljest, och är en
matsked socker tillräcklig för en fempundig lax. Detta
konserveringssätt användes mycket i Portugal.

Gratis-tändstickor. »Industri-Blätter» säger: Huru
uppfinningsrik vår tid är i uttänkandet af medel för att sprida
kännedomen om fabriksfirmor, bevisar en framför oss liggande
låda med svenska tändstickor, på hvilken i stället för den
vanliga öfverskriften »Säkerhetständstickor» etc. finnes anbragt
följande: »Oscar Bluth, Hutfabrikant en gros et en detàil,
Fischerstrasse 11. Tändstickorna skänkas naturligtvis bort.

Upplysningar.


Under denna afdelning lemnas allmänheten tillfälle att
medelst framställande af frågor, som falla inom det tekniska
området, och dylika frågors besvarande ömsesidigt gagna och
utbilda sig. Redaktionen förbehåller sig dock rättighet att granska
alla insända förfrågningar, innan de i tidningen intagas.

Fråga:
Önskas få veta ingredienserna samt deras proportioner till ett
varaktigt jernkitt, som kan emotstå hög blästervärme, sådan den
användes vid masugnsvarmapparater. Mfj.

Rättelser.
N:o 11, sidan 242, spalt 1, rad. 29 och 39 uppifr. står 1855 läs 1865,
» , » » , » 2, » 5 nedifrån » 1864 » 1869.</table>

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free