Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 34. 26 Augusti 1871
- Rhysimeter
- Amerikanska spiralborrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rhysimeter,
konstruerad af mr A. E. Fletcher.
Vid »British Associations» senaste möte i
Edinburg i början af denna månad förevisades och
redogjordes i sektionen för de mekaniska vetenskaperna
bland andra intressanta saker äfven för ett instrument,
kalladt »rhysimeter», afsedt att bestämma hastigheten
hos flytande vätskor, samt att uppmäta hastigheten
hos fartyg. Konstruktören, mr A. E. Fletcher,
illustrerade sitt föredrag med diagramer och tabeller,
angifvande hastigheten hos fartyg i knop per timme
eller i fot per sekund, motsvarande de olika höjder å
vatten- eller qvicksilfverpelaren, som instrumentet
visade. En mängd olika former på rhysimetern
förevisades, af hvilka en bland de enklare framställes i
närstående teckning.[1]
Principen, enligt hvilken rhysimetern är
konstruerad, liknar den för en anemometer, som nyligen
äfven blifvit utförd af mr Fletcher, och med hvars
tillhjelp han är i stånd att mäta hastigheten hos varm
luft, lågor och rök, uppblandad med kolpartiklar
eller frätande ångor, sådana dessa förekomma i ugnar,
eldstäder och fabriksskorstenar. Hos båda dessa
instrument har han begagnat sig af strömmens styrka
äfvensom dess sträfvan att framkalla strömmar
parallela med sig sjelf såsom indikator på hastigheten
och styrkan hos en rinnande vätska. Apparaten
består, såsom härjemte synes, af ett sammansatt rör
med tvenne öppningar nedtill, af hvilka den ena är
riktad mot strömmens källa och den andra åt
motsatt håll. Detta rör, »hastighets-röret» kalladt, som
hålles ned i vätskan, kommunicerar upptill genom
mindre rör med indikatorn, som mäter trycket i
pelarhöjder vare sig af eter, vatten eller qvicksilfver,
beroende på omständigheterna vid hvarje särskildt fall.
Då instrumentet begagnas för uppmätning af
hastigheten i en bäck eller hos en fri ström, kan denna
bestämmas särskildt för hvilket djup som helst och
för hvilken del som helst af ytan. För att erhålla
vattnets hastighet i rör behöfves blott att å dessa anbringa
lämpliga kranar på bestämda ställen, genom hvilka
rhysimeterns hastighetsrör kan insättas utan att något
vatten bortrinner, trycket må nu vara hvilket som helst.
Den största praktiska användningen af detta
instrument blir dock för uppmätning af fartygs
hastighet, för hvilket ändamål hastighetsröret stickes ut
genom bottnen eller sidan af fartyget, så att det når
några tum ut i vattnet. Indikatorn, som här utgöres
af qvicksilfverpelare och nästan liknar en barometer,
kan placeras i kaptenens hytt. Denna visar då
oafbrutet fartygets hastighet, och meddelas fulla verkan
häraf till qvicksilfret utan förlust genom friktion eller
af andra skäl, så att det å skalan visade resultatet är fullt
exakt. Instrumentet kan äfven göras sjelffregistrerande, hvarvid
det på en tafla visar antalet knop, fartyget gått, sedan det
lemnat hamnen, och samtidigt på ett ark papper markerar
hastigheten vid hvarje tidsmoment; och bör detta kontinuerliga
register ofta blifva af största nytta. Rhysimetern är redan
anbragt på några af de stora postbåtarne, som gå ifrån Liverpool
till Förenta Staterna och Canada, och har den der visat sig
vara af stort värde Den öfverträffar naturligen den mycket
oviga metoden med utkastandet af loggar, då den ju genom
blotta observationer noggrant visar fartygets hastighet vid hvarje
tidpunkt och i hurudant väder sorn helst. (The Scotsman.)
 |
Rhysimeter,
konstruerad af
mr A. E. Fletcher.
|
Amerikanska spiralborrar.
Inom det industriela gebitet är det väl bekant, att goda
nyuppfunna verktyg tyvärr alltför ofta antingen förkastas af så
väl verkmästare som arbetare eller åtminstone blott
med motvilja begagnas. Sådant är t. ex.
förhållandet med de amerikanska spiralborrarne för metall.
Orsakerna, hvarföre dessa af de flesta teknici såsom
praktiska erkända verktyg ännu ej funnit någon
nämnvärd användning, må i det följande undersökas.
1. Kostnaden. Verkstadsegare och verkmästare
påstå understundom, att spiralborrarne äro för dyra i
förhållande till de nu brukliga, ty man kan förfärdiga
en af det senare slaget, den må vara stor eller liten,
på en knapp timme; rnen de glömma att taga med
i beräkningen, att, om en sådan brytes af, det alltid
åtgår ånyo en timme för att smida om den samt fila
och härda den, hvarvid stålet ofta på grund af
arbetarens vårdslöshet förstöres. Skall derjemte hålet
hafva en exakt, bestämd storlek, så är skärpningen
ingen lätt sak, och hvarje arbetare, som anlitas för
borrningar, besitter icke alltid nog denna färdighet
för att framställa en riktig borr.
Beräknar man nu deri tid, som erfordras för
att då och då ornsrnida en vanlig borr af 3,3 liniers
(10 m. m.) diameter och 57 liniers (170 m. m.)
längd, tills den är fullständigt förbrukad, jemte
stål- och kol-åtgången, samt slutligen den förlust, som
uppkommer genom borrmaskinens stillastående under
hvässningen, så visar det sig, att en spiralborr af
samma storlek och med närvarande pris icke kommer
att ställa sig så dyr som den förra. Det arbete
åter, som så småningom nedlägges på en vanlig
borr, erfordras på en gång för tillverkningen af en
spiralborr och måste sålunda äfven betalas på en
gång; men då den senare blir slö, behöfver den
helt enkelt blott slipas och borrar således alltid, ända
tills den är utnött, hål af samma diameter. Detta är
isynnerhet af vigt för sådana hål, i hvilka gängor skola
uppskäras. I den verkstad, der hvarje arbetare,
sysselsatt med borrning af hål, som skola gängas,
har en lämplig spiralborr, vinnes en ingalunda
obetydlig tid.
2. Behandlingen. Ofta nog hör man klagas
öfver, att spiralborrarne äro för bräckliga och fina att
anförtros åt hvilken arbetare som helst. Härvid måste
dock till nackdel för ett stort antal arbetare medgifvas,
att de till följd af vårdslös behandling ofta
sönderbryta äfven andra verktyg. – Äfven i en ganska litet
öfvad hand skall en spiralborr hålla längre än en
annan. Det är dessutom af stor betydelse, att de
borrmaskiner och svarfstolar, på hvilka borrningen
utföres, arbeta lätt och noggrant. Om dessa en gång
blifvit inrättade för spiralborrar, behöfva verktygen
sällan repareras, ty en rund borr är lättare att
centrera än en fyrkantig, vibrerar ej under roteringen
samt tager föga kraft i anspråk.
Det är knappast begripligt, att man ännu ofta
fordrar fyrkantiga hål i stället för runda eller koniska, då det
likväl är vida lättare att utborra en borrspindel rund, än att
på hvarje sådan affila fyra noga passande ytor, isynnerhet om
borren skall gå fullkomligt centriskt.
De arbetare, som äro vana att borra hål med spetsborrar
och då snarare pressa dessa genom arbetsstycket än borra, böra
aldrig glömma, att det till följd af spiralborrarnes större
skärförmåga är nödigt att trycka dessa mindre starkt men jemnare
emot det metallstycke, som skall genomborras. Derjemte bör
smörjningen eller fuktandet ske oafbrutet, hvarföre smörjskålar
med små kranar äro att rekommendera. Skall ett redan borradt
hål utvidgas något, är det bäst att först utfylla hålet med
något hårdt träslag.
3. Slipningen. Denna operation kräfver en synnerlig
omsorg. Det är omöjligt att väl slipa en spiralborr på slipstenar,
som gå långsamt och orundt. Deremot är det en småsak att
verkställa detta på de nu allt mera i bruk komna smergelskifvorna. En
sådan skifva af 101 liniers (30 c. m.) diameter och 5–6,7 liniers
(15–20 m. m.) tjocklek bör gå med en hastighet af 2,500 till
[1] Teckningen är lånad ur »Engineering»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:22:33 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0284.html
