Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 34. 26 Augusti 1871
- Amerikanska spiralborrar
- C. G. Zetterlund: Bränvinstillverkning af renlaf vid Hulta lafbränneri i Jönköpings län 1871 jemte några ord om alkoholjäsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fig 1.
Fig. 2.
Fig. 3.
 |
Amerikansk spiralborr.
|
3,000 hvarf i minuten i riktning mot
den slipande ofvanifrån räknadt.
Sliparen håller borren framifrån eller ännu
bättre från högra sidan lätt emot den
torra skifvan, som bör hållas noga fri
från feta ämnen. Det är ganska
förmånligt, om den venstra anden, som
håller borren vid främre änden,
understödjes, hvaremot den högra handen bör vara
fri för att helt sakta vrida borren, på
samma gång den så småningom sänker
bakänden. En ringa öfning är
tillräcklig för att lära den riktiga slipningen.
4. Borrens egenskaper. Att de
amerikanska spiralborrarne hittills i
allmänhet icke vunnit ett gynsammare
emottagande, dertill äro vidare många
borrfabrikanter ofta sjelfva skulden, i
det de på ett lättsinnigt sätt genom ett dåligt fabrikat beröfvat
sjelfva systemet all kredit, ehuru det dock bör vara lika lätt
att i Europa åstadkomma en god produkt som på andra sidan
oceanen, isynnerhet då der för detta ändamål endast användes
engelskt stål. Har fabrikanten ett godt stål, så beror det öfriga
uteslutande på hans intelligens och goda vilja. En god spiralborr skall
först och främst ej hafva runda, såsom ofta är fallet, utan raka
skärkanter. Vridningen på den med fräs utarbetade
urhålkningen (fig. 1 här ofvan,) skall bäfva en stigning af 25°, om borren
är afsedd för hårda metaller. Sjelfva centralpartiet af en
spiralborr skall vid änden af urhålknirigen vara starkare äri vid dess
början, och detta i förhållande till borrens tjocklek. För att i
möjligaste mån undvika friktioner erhåller borren ej en
cirkelrund genomskärning, utan dess största diameter från den ena
skärkanten o till den andra x, hvarifrån den något aftager, tills
den blir minst öfver p p (fig, 2).
Härdningen erbjuder många svårigheter. Firman Sterner
und Comp. i Neuenburg (Schweitz), som gjort till sin uppgift att
inom denna industrigren förvärfva sig ett godt rykte, begagnar
sig af ett alldeles särskildt förfaringssätt såväl vid
utglödgningen som vid härdningen. Uppvärmningen sker der i tillslutna
gasugnar, så att intet lufttillträde är möjligt, och kan således
stålet under denna operation icke förlora något af sin kolhalt
eller öfver hufvud taget något af sina egenskaper. Det ligger
äfven helt och hållet i arbetarens makt att efter önskan reglera
temperaturen i ugnen medelst en ändamålsenlig inrättning.
Derjemte beror det på vissa konstgrepp att under härdningen
bibehålla borren vid tillbörlig form.
I de verkstäder, der man också blott närmevis gjort klart
för sig svårigheterna vid fabrikationen af spiralborrar, skall man
derföre säkerligen afstå från att sjelf förfärdiga dem; ty skulle
man äfven ej sky att anskaffa en dyrbar maskin, hvilken
sannolikt finge stå obegagnad största delen af dagen, så stöter man
ändock alltid på svårigheten att finna i detta fack tillräckligt
öfvade arbetare. För till och med den skickligaste blifva 1, 2
till 3 stycken på dussinet odugliga, vare sig under fräsningen
eller härdningen. Man bör alltså förr vända sig till en fabrik,
som gjort spiralborr-tillverkningen till specialitet, hvarest man
äfven måste taga noga reda på allt, som rör borrarnes
behandling vid deras användning.
(Die pract. Masch. Constr.)
Bränvinstillverkning af renlaf vid Hulta
lafbränneri i Jönköpings län 1871 jemte
några ord om alkoholjäsning.
Af ingeniör C. G. Zetterlund.
(Forts. fr. sid. 263.)
Alkohol-jäsningen skall enligt Liebig tillgå sålunda: Uti
jästcellen inträder en molekulär rörelse, hvilken yttrar sig i
omsättningen af cellinnehållets beståndsdelar. Det deri innehållna
sockret eller kolhydratet sönderfaller i alkohol och kolsyra, samt
till en del äfven i glycerin och bernstenssyra. En mindre del
af de svafvel- och qväfve-haltiga ämnena inträder i vätskan under
bibehållande af den molekulära rörelsen; och
det är denna vätska, som eger förmågan
att förvandla rörsocker till drufsocker,
ehuru den ej kan. åstadkomma någon
alkohol-jäsning (uppkokas vätskan, så
förlorar den denna egenskap). Vidare
sönderdelas och omsattes en annan del
(protein) af jästcellens innehåll, hvaraf
en del qvarstannar i förening med socker
såsom olöslig återstod i de gamla
cellerna; och detta är orsaken, hvarföre
jästcellernas verkan slutligen har en gräns.
Deremot skall denna åsterstod i cellerna
i förening med alkohol vara en god
jordmån för ättiksyre-svampen –
orsaken, hvarföre ättiksyrejäsning alltid
åtföljer alkohol-jäsning (Mayer).
Att jästen tilltager och förökar sig i rent sockervatten,
som ej innehåller några proteinföreningar, har man förklarat
sålunda: Under jäsningen utträder ur jästcellarna genom
endosmos och exosmos en del af jästens protein-ämne, hvarigenom
sockerlösningen blifver protein-haltig och sålunda lämplig för
uppbyggandet af nya celler på bekostnad af den ursprungliga
jästens kraft och mängd. Man har äfven iakttagit, att ren och
uttvättad jäst, utrörd med vatten och utsatt för en temperatur
af + 30° à 36° efter 24 à 36 timmar kommer i jäsning.
Pasteur påstår, att det är jästens cellmembran, som i så fall
sönderdelas i alkohol och kolsyra, hvaremot Liebig säger, att det
är ett ämne, som antingen är identiskt med eller lika
sammansatt som socker och i fast form i förening med
proteinämnet förekommer inuti cellen, samt att det är detta ämne,
som sönderdelas i alkohol och kolsyra.
Sedan vi nu i korthet afhandlat det vigtigaste rörande
jäst- och alkohol-jäsning, gå vi att belysa orsakerna till de vid Hulta
bränneri förekommande felaktigheterna och göra början med
lafmäsken.
För att utröna orsaken, hvarföre ej lafmäsken jäste,
undersöktes den med lackmus-papper, då det visade sig, att den
reagerade starkt alkaliskt till följd af för stor kalktillsats vid
dess neutralisering. Då, såsom förut är nämndt med afseende på
jästen, dess cellinnehåll förstöres af alkalier, gjordes med
kännedom häraf mäsken svagt sur med saltsyra, och ny jäst tillsattes
i stället för den förstörda, då en god och kraftig jäsning
inträdde. För att derjemte förekomma dylika misstag för
framtiden, neutraliserades mäsken i neutraliseringskaret, till dess att
den ännu visade sig svagt sur på lackmus-papperet, hvarefter
den utsläpptes på kylskeppet, der den blef väl omblandad och
undersöktes på sin syregrad.[1] Denna reglerades medelst
tillsättande af mera kalk eller saltsyra, så att, då mäsken nedtogs
ifrån kylskeppet till jäsningskaret, den hade från 1/2 till 1 grad
syra, och erhölls sålunda genom denna åtgärd en fullkomligt
jemn och god jäsning af all lafmäsk.
Orsakerna till det s. k. »sticket» hos det färdiga bränvinet
utröntes derigenom, att moder-jästen undersöktes på sin halt af
ättiksyra, då det visade sig, att denna var 75 procent af den
öfriga syremängden. Det torde äfven vara bekant ifrån den tid,
då husbehofsbränningen florerade inom landet, att man då erhöll
mycket »stick» på sitt bränvin till följd af för hög
ättik-syrehalt hos jästen. Med anledning häraf drogs den slutsatsen, att
orsaken till »sticket» äfven var densamma hos lafbränvinet,
hvilket sedan bevisades vara fullt riktigt. Ättiksyran måste
således så mycket som möjligt aflägsnas ur jästen, för hvilket
ändamål alla väggar, golf och tak i hela bränneriet kalkades och
alla fuktiga ångor aflägsnades. Härigenom förstördes nämligen
mögelsvamparne, hvilkas groddceller, såsom förut är nämndt, i
en vätska, som är stadd i alkohol-jäsning och utsatt för högre
temperatur, äfven föranleder ättik-jäsning på bekostnad af den
sprit, som finnes i vätskan och de omsatta proteinämnena hos
[1] Se författarens arbete »Om den tekniska kontrollen vid
bränvinstillverkning». sidd, 6 och 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:22:33 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0285.html
