270 (Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 34. 26 Augusti 1871 - C. G. Zetterlund: Bränvinstillverkning af renlaf vid Hulta lafbränneri i Jönköpings län 1871 jemte några ord om alkoholjäsning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Journal-sammandrag

öfver använda råämnen och sprit-utbyte, jemte medeltal af de erhållna undersökningarne vid Hulta lafbränneri 1871.

Månad:	Jäsningskarens		Använda råämnen						Laf-massans koknings-tid	Bränsle. ved. tall och gran.	Arbetare.	Undersökning af														Utbyte af 50 proc. bränvin vid + 15° Celcius		Anmärkningar
	antal	innehåll af mäsk.	till mäsk.				till jäst.					jäst.					mäsk.
			Oren renlaf.	Salt-syra. eg. v. 1,2	Vatten tillsatt vid lafvens kokning.	Kalk.	Kornmalt, torrt.	Rågmjöl.				Sacharo-metergrad enligt Balling efter slutad socker-bildning	Temperatur-förhöjning under jäsningen.	vid dess användning			Färsk mäsk (vid ställningen).				Jäsnings-tid	Temperatur-förhöjning under jäsningen.	utjäst mäsk (vid bränningen).
														Temperatur	Sacharo-metergrad enligt Balling	Druf-socker	Syregrad enligt Lüderdorf	Sacharo-metergrad enligt Balling	Druf-socker	Syregrad enligt Lüdersdorf			Sacharo-metergrad enligt Balling	Druf-socker	Syregrad enligt Lüdersdorf



		K:or.	C:r.	K:or.	K:or.	C:r.	C:r.	C:r.	Tim.	Kub.-fot.	Karl-dagsv.		Celc.	C.	C.	%			%		Tim.	Cels.		%		K:or	k.t.	Den högsta Sacharometergrad hos den inmäskade laf-mäsken har varit 13 grader Balling uti 9 st. jäsningskar, och dessa laf-mäskar ha utjäst till i medeltal 2,5 à 3 grader
Fr. ¹³/₁ t. ²⁴/₁	33	75,900	528,0	626	19,800	30,15	21,2	8,2	18	36,597	706	19,3	3,8	11,3	5,1	25	29	8,4	6,2	0,8	96	4,0	2,7	1,0	3,0	2,242	50
» ²⁶/₁ » ⁹/₂	34	78,200	544,0	587	20,400	27,90	23,8	8,0	19			21,0	4,0	11,5	5,6	25	30	8,2	6,1	0,6	98	4,0	2,5	1,0	2,9	4,424	–––
» ¹⁰/₂ » ²⁴/₂	36	82,800	570,5	645	21,600	29,55	23,0	4,3	21			22,1	3,5	12,0	5,8	25	31	8,0	5,9	1,0	106	3,5	2,6	0,65	3,0	4,050	–––
» ²⁵/₂ » ⁹/₃	27	62,100	410,0	462	16,200	20,50	11,7	2,9	18			21,6	3,0	13,5	6,5	25	30	8,1	6,0	0,7	108	3,0	2,7	0,65	2,4	3,494	–––
» ⁹/₃ » ²¹/₃	16	36,800	242,0	273	9,600	11,70	6,2	1,6	16			22,0	3,4	13,5	5,5	25	29	8,4	6,2	0,7	120	3,5	2,2	0,51	2,8	1,996	–––
» ¹¹/₄ » ²²/₄	27	62,100	432,5	486	16,200	22,20	13,1	4,0	17			21,0	3,5	12,8	5,5	25	29	9,9	7,4	0,8	118	4,0	2,4	0,60	3,0	3,894	50
Summa	173	397,900	2,727	3,079	103,800	142,10	99,0	29,0	–––	36,597	706	–––	–––	–––	–––	–––	–––	–––	–––	–––	–––	–––	–––	–––	–––	22,101	–––
Medeltal	––	––	–––	–––	–––	–––	–––	–––	18	–––	–––	21	3,5	12,4	5,6	25	29,6	8,5	6,3	0,8	108	3,6	2,5	0,73	2,8	–––	–––

Utbyte af de inmäskade råämnena:
128	centner	torrt malt och rågmjöl	å	10	kannor bränvin per centner =	1,280	kannor bränvin å	50	proc. vid	+15°	Celsius
2,727	»	oren laf	»	7,63	»	20,821	»	50	»	+15°	«
						––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Summa						22,101	kannor bränvin å	50 proc. vid +15° Celcius

de gamla, utdöda jästcellerna. För att äfven befria moderjästen
ifrån ättiksyra samt erhålla den så kraftig som möjligt, var
nödigt att utestänga de svamp-groddceller, som kunde förefinnas
i luften, samt att kraftigt afkyla jästen för att erhålla en lägre
temperatur. Dessa båda vilkor vunnos på följande sätt:
Moderjästen fylldes i en jästkopp af förtennt jernbleck, och ställdes
densamma ända till kanten i kallt vatten, hvarjemte för luftens
eller rättare sagdt mögelsvamparnes groddcellers utestängande
stjelptes ett blecklock öfver jästkoppen, hvilket fick nedmynna
8 à 16 linier (24 à 48 m. m.) i vattnet, och i midten på detta
lock gjordes ett mindre hål för kolsyrans bortgång. Härigenom
inskränktes moderjästens ättiksyrehalt till 12 à 15 proc. af den
andra syremängden i stället för de förra 75 proc.; och till följd
af den starka afkylningen erhölls jästen mycket kraftigare samt
det erhållna bränvinet fritt från »stick».

Den kalkmängd,[1] som medföljt bränvinet, bortskaffades på
så sätt, att kalken i bränvinet mycket noga mättades med
svafvelsyra, hvarefter bränvinet kolrenades, då det blef fullkomligt
rensmakande.

Genom dessa åtgärders vidtagande erhölls 7,63 kannor (20
lit.) bränvin à 50 proc. vid + 15° per centner oren renlaf
(jästsatsen frånräknad) i stället för 5 kannor (13 lit.) per
centner, som förut erhållits af samma slags laf. Detta gör på 2,727
centner (116 tons) laf 7,172 kannor (18,789 lit.) bränvin i
högre utbyte, hvilket derjemte var fritt »stick» samt rensmakande.

I och för meddelandet af de slutsatser, hvartill man på
grund af dessa försök kan komma, må härjemte först ett
sammandrag af bränneri-journalen bifogas. (Se första spalten.)

Af detta sammandrag framgår:

1:o) Att af 1 centner (42,5 K.gr.) renlaf med omkring 20
à 25 proc. föroreningar samt 10 à 14 procent vatten hafva
erhållits 7,63 kannor (20 lit.) bränvin à 50 proc., då man
beräknar, att 1 centner torr-malt och mjöl lemnar 10 kannor (26
lit.) bränvin af samma styrka.

2:o) Att 1 centner renlaf med jästsats erfordrat till
jäsningsrymd ³⁹⁷⁹⁰⁰/₂₇₂₇ = 145 kannor (380 lit.),

1	centner	säd	erfordrar	70 till 80	kannor	(183 till 210 lit.),
1	»	potatis	»	28 till 30	»	(73 till 79 lit.),
1	»	sockerbetor	»	30 till 35	»	(79 till 92 lit.),
1	»	melass	»	55 till 50	»	(144 till 157 lit.).

3:o) Att till kokning, d. v. s. lafcellulosans omvandling i
drufsocker, hafva per centner laf åtgått 1,12 kannor (2,9 lit.) =
8,26 skålp. (3,51 K.gr.) saltsyra[2] med en egentlig vigt af
1,2 samt 38 kannor (100 lit.) = 233,7 skålp. (99,4 K.gr.) vatten.
Då nu saltsyra med en egentlig vigt af 1,2 innehåller 40,7 proc.
vattenfri saltsyra; så innehåller 8,26 skålp. ^8,26/₁₀₀ . 40,7 = 3,36
skålp. (1,43 K.gr.) vattenfri saltsyra; och som man nu vid
inkokningen användt 233,7 skålp. vatten samt 8,26 skålp.
saltsyra, så har följaktligen detta vatten innehållit ¹⁰⁰/_241,96 . 3,36 = 1,39 proc. vattenfri saltsyra. Vattnet för lafvens kokning vid
Moboda har innehållit 1,39 proc. vattenfri saltsyra.

Till lafmäskens neutralisering efter 1 centner laf eller till
3,36 skålp. vattenfri saltsyra hafva åtgått 5,2 skålp. (2,21 K.gr.)
kalk. Anmärkas bör, att kalken var af särdeles olika
beskaffenhet, i det att den var mera eller mindre sjelfsläckt samt hade
ända till 22 proc. föroreningar af sand och kiselsyra.

Den af renlafven erhållna qvantiteten socker beräknas
sålunda: Af hvarje centner renlaf erhölls 7,63 kannor (20 lit.)
bränvin à 50 proc., och då hvarje centner drufsocker lemnar vid
förjäsning omkring 15 kannor (39 lit.) bränvin à 50 proc., så
måste för erhållandet af 7,63 k:or hafva erfordrats ^7,63/₁₅ . 100 =
50,9 skålp. (21,65 K.gr.) drufsocker. Sålunda hafva af hvarje
centner oren laf erhållits 50,9 skålp, drufsocker, hvartill användts

[1] För att undersöka, om kalk finnes hos bränvinet, fyller man
ett profrör till ²/₃ med det brännvin, som skall undersökas, hvartill
sättes några droppar ammoniak samt oxalsyrad ammoniumoxid i
öfverskott, då, om kalk finnes, en hvit fällning af oxalsyrad kalk
erhålles, som är lätt löslig i salt- eller salpeter-syra, men olöslig i
ättik- eller oxal-syra.
[2] Försök borde äfven anställas med användande af fosforsyra
i stället för saltsyra vid lafvens kokning, ty utom andra fördelar,
såsom bättre förjäsning af sockret, erhölle man af dranken ett dyrbart
gödningsämne, ett basiskt kalkfosfat.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Fri Oct 18 15:22:33 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/tektid/1871/0286.html

		Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 / 270 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|

Journal-sammandrag

Använda råämnen

Undersökning af

Utbyte af de inmäskade råämnena: