Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 / 276 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 35. 2 September 1871 - Motorer för mindre kraftbehof

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 3.

Fig. 4.

Fig. 1.

Fig. 2.

Otto och Langen’s gasmaskin.

maskiner användbara i praktiken ända till 1860, då det slutligen
lyckades fransmannen Lenoir att på ett temligen nöjaktigt sätt
lösa detta problem. Den af honom konstruerade maskinen har,
ehuru behäftad med en mängd ofullkomligheter, dock vunnit
en ganska stor användning, såsom synes deraf att från ingeniör
Gustave Lefebvres verkstad i Paris till 1867 utgått öfver 300
stycken, hvaraf ungefär 60 procent komma ensamt på staden
Paris. Den vid Lebons maskin antydda allmänna beskrifningen
är äfven vid denna fullt tillämplig rned undantag af det som
rör antändningssättet, och torde derföre vara tillräckligt att med
några ord antyda det sätt, på hvilket maskinen verkar, samt
huru antändningen försiggår.

Då maskinen skall sättas i gång, vrides svänghjulet ett
stycke, så att det bakom kannan bildade tomrummet fylles med
en blandning af 9 delar luft och 1 del lysgas. Tilloppet för
dessa gaser regleras samt öppnas och afstänges medelst en vanlig
slid. Sedan denna slid afstängt gasernas vidare inströmmande
i cylindern, antändes den der befintliga blandningen medelst
en elektrisk gnista, hvarvid en del af luftens syre förenar sig
med kolet i lysgasen till kolsyra och en annan del med vätet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>