283 (Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 36. 9 September 1871 - J. H. F.: Svenska Landtbruksmötet i Göteborg 1871 - Motorer för mindre kraftbehof

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ringaktades. Det var på den tiden, som man exporterade allt, hvad
ben hette till England. Kom så upptäckten af guano, i hvilken
man trodde sig ega ett osvikligt arcanum, men hvari man blef
efter en mängd misslyckade försök på det komplettaste bedragen.
Efter den väckelse, hvartill guanon gifvit anledning, började
man småningom använda benmjöl, hvartill sedermera kom
pudrett och svafvelsyrad ammoniak, och nu har man förutom dessa
en hel mängd gödselfabrikater med allt mera stigande
efterfrågan. Följden häraf har bland annat blifvit, att den
svafvelsyrade ammoniaken, som förr kostade 12 rdr per centner, nu
betingar sig ett pris af 17 rdr. Det är derföre glädjande att
finna detta salt, beredt på annat sätt än ur gasvatten,
tillgängligt, visserligen ej enbart men i förening med superfosfat, för ett
pris af 9 rdr såväl hos herr Nyman på Björnarbo som herr
Friestedt i Stockholm. Vidare hafva vi fiskbenmjöl, innehållande
22 proc. fosforsyra, hvartill råmaterialet utgöres af benryggar,
för 6,35 rdr per centner från H. R. Klingstedt på Oroust.
Tillverkningen uppgår nu endast till 1,600 centner (68 tons), men
kan uppdrifvas till 8,000 à 10,000 centner (340 à 425 tons), då
allt affall från fiskerierna i Bohuslän tillgodogöres. Sådant mjöl
var äfven utställdt från kyrkoherden Almen, och hade
produktionskostnaden för detta uppgått till 4,₂₅ rdr per centner. Slutligen
vilja vi bemärka Obolus-konglomeratet från Dalarne med dess
halt af 6 à 7 procent fosforsyra. Häraf beredde
gödslingsämnen äro likväl ännu ej tillgängliga i handeln.

Lika litet som man förr bemödade sig om att tillvarataga
de artificiela gödslingsämnena, lika litet förstod man sig på att
förädla spanmålen, och allmän var klagan öfver, att den svenska
spanmålen måste föras till tyska hamnar för att derifrån
återinföras i förmålet skick. Äfven härutinnan har ett sakernas
bättre tillstånd inträdt och på utställningen fanns profver från
Ystad och Landskrona, som uthärdade täflan med utländska
fabrikater. Icke mindre glädjande var att finna det Göteborgs
bryggeri, tagande Norge till exempel, börjat tillverka en särskild
sorts öl, benämndt exportöl, som förvarades i buteljer med
engelska och spanska etiketter. Måtte massor af sådana buteljer
försvinna ur landet, det är vår önskan.

Kort och ofullständig har vår redogörelse för
husslöjdafdelnirigen varit, och mycket mera skulle derom kunna vara att
säga, men vi måste, innan vi afsluta våra uppsatser om
landtbruksmötet ännu vidröra en grupp, nämligen den som omfattar
ritningar, kartor och kulturplaner. Vi uppehålla oss dervid icke
hvarken vid de Gegerfeltska byggnadsritningarna, ej heller vid
Löfvenskölds 22 plancher med ritningar till
landtmannabyggnader, utan vilja uteslutande hålla oss till de
agronomiskt-geologiska kartor, som för första gången voro på någon
utställning förevisade. Sådana voro utställda af professor Torell och
af ingeniör O. Lundberg, i det allra väsentligaste med hvarandra
öfverensstämmande, hvarföre vi vilja redogöra för den senares
särdeles väl ritade karta öfver Alnarp. Denna, som är uppgjord
rned mr Delesse’s »Carte agronomique des environs de Paris»
till förebild, är upprättad i skalan 1/4000 och indelad i rutor med
en d. tums sidor. Marken är inom hvarje sådan ruta
mekaniskt analyserad förmedelst en Nobels slamningsapparat och
de jordarten konstituerande beståndsdelarne på kartan utsatta,
så snart de uppgå till 10 proc., på så sätt, att hvarje rutas
södra och östra sida upptager hvar och en fern tecken, hvilka
genom sin form antyda jordartens inorn rutan beskaffenhet, och
genom antalet, huru många tiondedelar af samma förefinnas.
Så t. ex. betecknar – – – – – lera, + + + + + mergel,
. . . . . . . humus; och en ruta, hvars östra och södra sidor hade

+ närstående utseende, skulle således bestå af 40
+ proc. mergel, 30 proc. lera och 30 proc. humus.
+ Dessutom kan genom siffror angifvas matjordslagrets
+ djup. På kartan voro äfven höjdkurvor

– – . . – utlaggda, hvarigenom markens lutningsförhållanden
markerades. Genom en sådan karta blir det således möjligt att i
siffror uppskatta en egendoms utsträckning i plan, höjdförhållanden
och åkerjordarter så till beskaffenhet som utbredning, och man
kan följaktligen underkasta hvarje förslag till förändring af
denna beräkning, hvarigenom man sättes i tillfälle att alltid
med visshet kunna välja det relativt bästa.

Då vi nu afslutat vår redogörelse för detta landtbruksmöte, en
värdig såväl efterföljare till det föregående i Stockholm som ock
förebild till det efterföljande i Norrköping, må det tillåtas oss att,
innan vi nedlägga pennan, vidröra några förhållanden af mera
allmän art. Söka vi då först att bestämma den för detta möte
egendomliga karakteren, så torde den återfinnas i den bild af marknad,
som detta möte rnera än något föregående egde, och som så godt
Som tvingade sig på betraktaren, då ögat öfverallt träffade på
ordet »såld». Helt naturligt gjorde man sig då den frågan, skulle
icke denna marknad till fromma för landet kunna utsträckas än
vidare, skulle det vara förmätet af våra utställare, om de nästa
gång uppsökte verldsmarknaden? Visserligen har en och annan
af våra industrier redan nu sökt sig fram dit, men då har det
skett mera för att visa verlden, att vi icke sakna uppfostran och
ej så mycket i afsigt att evalvera dugligheten i pengar. Skulle
dock icke nu tiden vara inne att gå dit i massa och göra
affärer? Vi hafva t. ex. utmärkta verkstäder för redskapstillverkning
och billiga priser. Skulle vi ej kunna veta att begagna oss
deraf? Nej, svarar man, vi kunna ej uppträda der, vi hafva för
liten tillverkning, och vi kunna ej öka den, ty vi sakna dertill
erforderliga resurser; vi äro ej i besittning af de kapitaler och
de förlag som äro behöfliga för en stor tillverkning, afsedd för
export. Detta är en sanning och skall så bli, om vi fortsätta,
som vi börjat, rned att hvarje verkstad är sig sjelf nog och
oberoende af andra. Så se vi Göteborgs Mekaniska verkstad t. ex.
tillverka allting från lokomobiler, plogar och kökspisar ända ned
till spottlådor och bakelsejern. Skulle man ej kunna
underlåta detta och i stället med Englands exempel för ögonen
införa arbetsfördelning bland de svenska verkstäderna, då
kapitaler, som nu äro spridda på många håll för att tillverka samma
sak, skulle kunna samlas på ett ställe och då räcka till för en
mångdubbel tillverkning. Vore det ej bättre om t. ex. Munktell
tillverkade endast lokomobiler, Kockum tröskverk, Öfverrum
fältredskap, o. s. v. våra 40 à 50 verkstäder igenom, än att de nu
skola tillverka samma sak på 40 à 50 olika ställen. Vi bara
fråga, må våra verkstäder i en framtid afgifva svaret! Vare sig
det blir jakande eller nekande, skall det vara lika kärt, blott det
skaffar luft och utrymme åt vår industri; den behöfver båda
delarne, ty den skjuter nu med rask fart i växten. Se på alla
våra nya industrier, våra träpappersmasse-, snickeri-, tändsticks-,
hvitbetssocker-fabriker, våra stenkols-, torf- och bessemer-förslager
och neka sedan till, att här ej är utveckling, ja, stark utveckling
å färde. Behöfves någon ytterligare bekräftelse derpå, så fanns
den i det nyss afslutade svenska landtbruksmötet, och minnet
deraf öppnar glada utsigter för framtiden. J. H. F.
–––––
I den mån ritningar och närmare upplysningar inflyta skola
vi åt några af de mest intressanta utställningarne vid detta
möte egna särskild uppmärksamhet. Red.

Motorer för mindre kraftbehof.

III.

Gasmaskiner.

(Forts. fr. sid. 278.)

Den tredje vid Pariser-expositioneri 1867 visade
gasmaskinen, konstruerad af mr P. Hugon från Paris,
öfverensstämmer i hufvudsak med Lenoirs, framför hvilken den dock i följd
af ett par väsentliga förbättringar har företräde. Då denna
maskin onekligen är den bästa representanten för de
dubbelverkande gasmaskinerna, och för jemförelsen med Otto och
Langens må den här äfven något fullständigare beskrifvas, hvarvid
hänvisas till teckningarne[1] å följande sidor, der fig. 1 framställer
maskinen i elevation sedd framifrån och fig. 2 en vertikal
genomskärning af densamma.

Cylindern C, hvilken är omgifven af en mantel för
afkylning med ständigt tillflytande friskt vatten, har i öfrigt

[1] Hemtad ur »Bericht über die Weltausstellung zu Paris im
Jahre 1867, herausgegeben durch das K. K. Österreichische
Central-Comité».

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/tektid/1871/0299.html

		Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 / 283 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|