303 (Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 38. 23 September 1871 - R. Gräger: Behandling af fruktsafter - Svenska säkerhetständstickor - Smärre notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bortkokande vattnet och i stället underhåller en sakta kokning
under en viss längre tid. Man bör för detta ändamål lösa
sockret i sin lika vigt vatten, bringa lösningen till kokning
och tillsätta i vatten upplöst ägghvita, hvarpå det uppkomna
skummet aflägsnas med en skumske, och vätskan får inkoka till
den åstundade konsistensen under upprepadt ersättande af det
af dunstade vattnet. Saftens specifika vigt gifver tillkänna
sockerhalten, hvarpå safttillsatsen till likörspriten är beroende.
(Industriebl.)

Svenska säkerhetständstickor.

Om sammansättningen af tändsatsen äfvensom massan till
plånet till dessa tändstickor skrifver i »Deutsche
Industrie-Zeitung» herr Aug. Kriwanek i Berlin följande:

Under namn af »svenska säkerhetständstickor» har ett slags
eldon kommit i handeln, hvars konsumtion stegras för hvarje
dag. Många fabrikanter hafva sysselsatt sig med tillverkningen
deraf, hvilket de dock slutligen måst öfvergifva på grund af
oriktigheten i recepterna, hvarföre också denna artikel blott
erhålles från några få ställen. Jag företog mig att undersöka
de mest i handeln förekommande stickorna och kom till
följande resultat. Om också ej den försäkran, som man så ofta
hör, att dessa tändstickor blott tända mot lådans plån, alltid
håller streck, så måste man dock medgifva, att de med stor
svårighet taga eld mot hårda, plana ytor, såsom t. ex. skiffer,
hyflad ek m. m., medan de mycket lätt tända mot lådans plån
och brinna till slut med en vacker och jemn låga. Såsom
signaturen angifver, begagnas paraffin för att underlätta elden.
Utsläckas stickorna, sedan de fått brinna en stund, utvecklas en
lukt af acrolein, och man kan sluta till en tillblandning af
talg. Virket är lind- och poppel-trä[1], skurna snedt emot
årsringarne. Genom analyser fanns i tändmassan: någon fuktighet,
jernoxidhydrat, mangansuperoxid, svafvel, klorsyradt kali,
neutralt kromsyradt kali, glaspulver och lim.

Gången af de i Winer Polytechnicums kemiska,
laboratorium af professor Hlasiwetz utförda qvantitativa
undersökningarne var följande. 0,₈₃₈ gr. med omsorg afsprängd tändsats
utlakades med vatten, hvarigenom det klorsyrade och kromsyrade
kalit samt limmet löstes. Med ättiksyrad blyoxid gaf lösningen
en fällning af blyoxid, kromsyra och lim, som torkad vägde
0,₂₃₀₃ gr. = 27,₄₈ proc. af profvet. Härur bestämdes blyoxiden
såsom svafvelsyrad blyoxid samt kromsyran genom reduktion
och fällning såsom kromoxid; resten gaf limmet.

Svafvelsyrad blyoxid	0,1866	gr.	= 16,56	proc.	blyoxid af det tagna profvet;
Kromoxid . . .	0,0242	»	= 3,798	»	kromsyra;
Lim . . .	27,48–20,358	»	= 7,122	»	.
	3,798 proc. kromsyra		= 7,36	»	neutraltkromsyradt kali.

Det vid fällning med blysocker erhållna filtratet
behandlades med vätesvafla, för att aflägsna öfverskottet af bly;
lösningen afdunstades och glödgades. Derigenom öfvergick det
klorsyrade kalit i klerkalium och gaf efter tillsats af
salpetersyrad silfveroxid 0,₄₅₉ gr. klorsilfver = 46,₇₆ proc. klorsyradt
kali. Den i början med vatten utlakade återstoden behandlades
med saltsyra, då glaspulvret och svaflet förblef olöst, hvilket
efter glödgning gaf 0,₀₇₃₅ gr. = 8,₇₇ proc. glaspulver. I den
med saltsyra försatta lösningen bestämdes på vanligt sätt jernet
och manganen, hvarvid erhölls 0,₀₃₃₈ gr. jernoxid = 5,₃₉ proc.
jernoxidhydrat och 0,₀₉₆₁ gr. manganoxidoxidul = 13,₀₇ proc.
mangansuperoxid. För svafvelbestämningen smältes 0,₇₂₄₅ gr.
af ämnet med salpeter, och 0,₃₉₁ gr. svafvelsyrad baryt = 7,₄₁
proc. svafvel erhölls.

Analys på plånet. Den qvalitativa undersökningen med
tillhjelp af den qvantitativa gaf följande föreningar: trefalt
svafvelantimon, amorf fosfor, jernoxidhydrat, mangansuperoxid
och lim. I 0,₅₄₉₇ gr. af ämnet fanns genom vanliga metoder:

Svafvelsyrad baryt . . .	0,5634	gr.	= 14,21	proc.	svafvel	{ 50,89 pros
Antimons. antimonoxid	0,155	»	= 28,56	»	antimons.	{ trefalt
					antimonoxid	{svafvelantimon;
Jernoxid . . .	0,0135	»	= 3.19	»	jernoxidhydrat;
Manganoxidoxidul . . .	0,063	»	= 13,08	»	mangansuperoxid.

Slutligen blef genom utlakning af 0,₁₇₅₅ gr. af ämnet med
vatten samt lösningens afdunstning limet bestämdt samt genom
oxidering och fällning ur återstoden fosforn såsom
pyrofosforsyrad talk. Resultatet blef 0,₀₀₆₄ gr. = 3,₆₅ proc. lim och
0,₁₈₈ gr. pyrofosforsyrad talk eller 29,₉₁ proc. forsfor.

Sammanställning:

	Tändmassan,	Plånet.
Glaspulver . . .	8,77 proc. . . .	– – –
Lim . . .	7,12 proc. . . .	3,65 proc.
Neutralt kromsyradt kali . . .	7,36 proc. . . .	– – –
Klorsyradt kali . . .	46,76 proc. . . .	– – –
Jernoxidhydrat . . .	5.39 proc. . . .	3.19 proc.
Mangansuperoxid . . .	13,07 proc. . . .	13.06 proc.
Svafvel . . .	7,41 proc. . . .	– – –
Differens, hygroskopiskt vatten	4,22 proc. . . .	– – –
Trefalt svafvelantimon . . .	– – – . . .	50,34 proc.
Amorf fosfor . . .	– – – . . .	29,91 proc.
––––––––––		––––––––––
	100 proc.	100 proc.

Smärre notiser.

Juryns dom i målet om Stowmarket-explosionen. Såsom
bekant förstördes nyligen genom en fruktansvärd explosion en
fabrik vid Stowmarket i England för tillverkning af bomullskrut,
hvarvid flera menniskolif spilldes. Vid rättegången öfver
förloppet och anledningen till denna olycka afkunnade slutligen juryn
följande dom: »Explosionen, som förorsakat flera personers död,
och öfver hvilken rättegång nu hållits, föranleddes af någon
eller några obekanta, hvilka tillsatt svafvelsyra till
bomullskrutet, sedan det undergått det af regeringen fastställda
profvet. På samma gång anse vi på grund af vittnesberättelserna,
att det ej är någon fara i att tillverka bomullskrut på våt väg,
men att torkning och förvaring af detta ämne ej bör tillåtas i
närheten af en stad. Likaledes anse vi att bomullskrut-fabriker
böra vara underkastade ständig kontroll från regeringens sida.»

Stålsilfver kallas enligt »Gewerbe-Blätter» en af E. Hauck
och J. N. Gogel i Frankfurt am Main uppfunnen
metallkomposition af silfverlikt utseende. Användningen af uppfinningen
består i ett öfverdrag, hvarmed föremål af messing eller andra
billiga metaller förses. Detta öfverdrag, som till utseendet
mycket liknar poleradt stål eller nickel, och hvarigenom
föremålen skyddas för oxidering, svärtas ej af svafvel och
svafvelföreningar, hvilket gifver det företräde framför silfver. Likaså
angripes det ej hvarken af glödande stenkol eller spritlåga, ej
heller förlorar det glansen genom några slags gaser af animaliskt
ursprung. Stålsilfverföremålen rengöras och hållas blanka blott
genom tvättning i vatten och torkning med läder utan något
skurpulver. Man förordar derföre stålsilfret till allehanda
husgerådssaker, såsom thekök, kaffekannor o. s. v., men äfven till
klosettinredningar och kirurgiska instrumenter.

Stenkols inverkan på blommor. En korrespondent till »Revue
Horticole» berättar, att han köpt en praktfull törnrosbuske, full
med knoppar. Otåligt väntade han på blommorna, hvilka han
tänkte, att en så herrlig planta skulle utveckla, och som skulle
gifva honom ersättning för det höga priset. Då knopparne
utvecklade sig, tillintetgjordes dock alla förhoppningar, ty
obetydliga blommor med ett vissnadt utseende och blek, smutsig
färg betäckte den vackra busken. Han öfvertäckte då jorden i
krukan med ett omkring en half tum tjockt lager af fint
pulveriserade stenkol, och redan efter några dagar förvånades han af
törnrosornas praktfulla rodnad, hvilken var så vacker och liflig
som man kunde önska. Derpå försökte han stenkol på
petunie-bäddar, och alla de bleka och obestämda färgerna förvandlades
snart i mörkröda och klar lila, hvarjemte de hvita petunierna
ådrades med vackra röda strimmor. Några lila-färgade petunier
blefvo herrligt mörkblåa. Äfven med andra blommor försiggick
en dylik förändring, och blott den gula färgen förblef okänslig
för stenkolens inverkan.

[1] Såsom bekant hos oss mest asp. Red.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Fri Oct 18 15:22:33 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/tektid/1871/0319.html

		Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 / 303 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|