Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 / 308 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 39. 30 September 1871 - C. A. Jacobsson: Gas-rostugn för vaskmalmer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mekanisk väg tvingas genom densamma för att dervid bibringa
malmen en fullkomlig rostningsgrad. För detta ändamål gifves
åt gasen den härför erforderliga pressionen medelst en sugfläkt
a, som drifves af en turbin h eller annan lämplig motor. Den
sålunda från masugnen genom röret f kommande och i ugnen
genom röret g på bägge sidor inpressade gasen fördelas i
densamma genom 8 gaskanaler b, placerade i tvenne etager.
Ugnens form och dimensioner hafva i jemförelse med redan
befintliga rostugnar så till vida förändrats, att den erhållit i
plan en rektangulär anordning med ungefär 8 qv.-fots (0,₇₁
qv.-m.) area vid första spettgluggsraden, nedifrån räknadt.
Derifrån utvidgar den sig till tredje spettgluggsradens nedre
kant med 0,₅ fot (15 c. m.) åt hvarje sida, hvarefter den
återigen sammandrages i längdriktningen till uppsättningsmålet,
hvarest den har samma storlek, som nyss nämndes. I sin
helhet framstår pipan således, om den ses i vertikalsektion (fig. 1),
som tvenne stympade pyramider med gemensam bas i buken,
hvilkas sammanlagda längd utgör 12 fot (3,₅₆ m.) från
bördjernen d till uppsättningsmålets öfre plan.

Att storleken af genomskäringsarean, enligt ritningen 4
j fot X 2 fot (119 c. m. X 59 c. m.) vid första spettgluggsraden,
bör vara af väsentligt inflytande vid denna rostningsmaskin, är
klart, isynnerhet som konstruktionen på grund af gasernas
benägenhet att, då de stiga uppåt, vilja följa murarne, afser att
det oaktadt på bästa möjliga sätt tillgodogöra det ledande
värmet för att i ugnens midt åstadkomma erforderlig
röstningshetta. Genom insättande af tvenne dragrör c har det också
lyckats att härutinnan vinna önskadt resultat, såsom af
praktiken framgår, hvilken till och med visat, att rostningen mången
gång försiggår fullständigare i midten än utefter murarne.
Regleringen af rostningshettan sker i öfrigt hufvudsakligen genom
större eller mindre hastighet hos fläkten samt genom inledning
af komprimerad eller okomprimerad luft i de med inre kanaler
försedda bördjernen d, hvarigenom således gasernas förbränning
sker mera eller mindre fullständigt. Hettans jemnare fördelning
i nedre delen af ugnen åstadkommes, derigenom att gasintag
finnas på tvenne sidor af ugnen, hvilket här äfven till en viss
grad är nödvändigt, till följd deraf att vaskmalmerna i
allmänhet äro mera lättrostade. En annan följd af sättet för gasens
inledning är, att ugnen kan placeras hvar som helst, antingen

Fig. 1.

Fig. 2.

Gas-rostugn för vaskmalmer. konstruerad af C. A. Jacobsson.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>