Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 43. 28 Oktober 1871
- Fyllningar, utsågade i trä
- Jakob Falke: Konsten i Kina och Japan samt dess betydelse för den moderna konstindustrien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N:o 43. Stockholm den 28 Oktober 1871.
Tidningen utkommer hvarje Lördag.
Pris: för 1/1 år 10 rdr, 1/2 år 5,25 rdr, 1/4 år 2,75 rdr.
Lösnummer 25 öre.
Hufvudredaktör och ansvarig utgifvare:
Civilingeniör W. Hoffstedt.
Adress: Mästersamuelsgatan N:o 56.
Annonspris: 10 öre pr petitrad. Tidningens
expedition: Norra Smedjegatan N:o 28.
–––––
Innehåll:
Fyllningar, utsågade i trä, af bildhuggare Posselt (illustr.). Konsten i Kina
och Japan samt dess betydelse för den moderna konstindustrien, af J.
Falke (slut). Anteckningar under en studieresa i tekniskt ändtmål. III
(forts.). Ställstycke för svarfstolar med sjelfmatning och
skrufskärning, af H. Schäfer (illustr.) Om kols verkan vid formning, af ingeniör
A. Ledebur (forts.) Petroleum, användt såsom brännmaterial å fartyg
och lokomotiv. Notiser. Adresslista. Annonser.
–––––
Fyllningar, utsågade i trä,
komponerade af bildhuggare Posselt.
(Ur »Gewerbehalle.»)
Konsten i Kina och Japan samt dess betydelse
för den moderna konstindustrien.
Af Jakob Falke.
(Forts. fr. sid. 330.)
Ännu mera att rekommendera är uppmärksammandet af de
kinesiska bronsvarorna, alldenstund dessa äro i högre grad
användbara. Visserligen äro äfven dessas former, till och med
hos de äldre kärlen, till största delen barocka, men
behandlingen är ända igenom beundransvärd samt både till gjutning
och ciselering så fulländad och så långt drifven, att det ofta
måste förvåna. Dertill komma de mångfaldiga färgtoner, som
kineserna förstå att gifva sina bronsarbeten, från den mörkaste
svarta och grönbruna ända till den röda och gyldene. Denna
behandling af ytan med färger har uppenbarligen gifvit klaven
till den likartade bearbetningen vid de fransyska bronsfabrikerna,
men dess motsvarande fördelar hafva hos oss ännu på långt när
ej blifvit uppnådda, ja knappast försökta. Dessutom känna
ostasiaterna, och isynnerhet japaneserna, hvars metallarbeten numera
vida öfverträffa kinesernas, silfverinläggningen och utöfva den med
öfverraskande skicklighet. Deras med inslagna silfvertrådar helt
och hållet prydda bronskarl, som tyvärr sällan komma till oss,
emedan de ej tillhöra de vanliga handelsvarorna, uppväcka
kännares beundran ej blott på grund af arbetets skönhet,
fulländning och dess jemförelsevis låga pris, utan äfven genom
kompositionens originalitet och kraft. Detsamma gäller om
sådana arbeten, vid hvilka silfret icke inslås i de glatta ytorna
och således blott verkar såsom teckning, utan ligger ofvanpå
såsom en temligen hög relief, bildande figurer och ornament,
som äro komponerade med all den japanesiska teckningskonstens
djerfhet, samt fulländadt ciselerade. På likartadt sätt behandlas
af dem stålet till vapen, knifvar och mångahanda småsaker.
Alla dessa utomordentligt lärorika arbeten påträffar man nu för
det mesta endast hos konstvänner och i enskilda hus, men högst
sällan i offentliga samlingar, i hvilka så många föremål utan
allt konstnärligt, utan allt reelt värde blott derföre bevaras,
emedan de haft lyckan att se dagen för så och så många
århundraden sedan och icke i vår tid.
Annorlunda är det med den kinesiska och japanesiska
porslinsfabrikationen, hvars rykte daterar sig redan från århundraden
tillbaks, och som icke blott för sig skapat egna museer, utan
äfven genom ifvern att efterapa och genom åtrån efter
penningevinst sedan mera än halftannat århundrade föranledt en
storartad, allt mer och mer uppblomstrande och sig utvecklande
industri. Vårt europeiska porslin har, såväl hvad konst som
stoff beträffar, det asiatiska att tacka för sitt ursprung; det har
blott i grunden öfvergifvit den väg, som i estetiskt hänseende
var för detsamma utstakad, dock icke alltid till sin fördel.
Detta gäller t. ex. om materialets färg och sjelfva massan. De
europeiska porslinsfabrikerna hafva redan straxt efter porslinets
uppfinnande antagit en sträfvan att framställa en så ren, hvit
massa som möjligt; det har äfven så småningom lyckats de
större af dem, och erbjuder denna sak numera i allmänhet inga
svårigheter. Men det är en annan fråga, om detta verkligen är
en fördel utan snarare en uppoffring, som blifvit gjord för den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:22:33 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0353.html
