Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 45. 11 November 1871
- Väggskåp
- Bader: Om dekorering af boningsrum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N:o 45. Stockholm den 11 November 1871.
Tidningen utkommer hvarje Lördag.
Pris: för 1/1 år 10 rdr, 1/2 år 5,25 rdr, 1/4 år 2,75 rdr.
Lösnummer 25 öre.
Hufvudredaktör och ansvarig <sp>utgifvare:</så>
Civilingeniör W. Hoffstedt.
Adress: Mästersamuelsgatan N:o 56.
Annonspris: 10 öre pr petitrad. Tidningens
expedition: Norra Smedjegatan N:o 28.
–––––
Innehåll:
Väggskåp (illustr.). Om dekorering af boningsrum, af dr Bader (forts.).
Verldsexpositionen i Wien 1873. Grafisk lösning af några i praktiken
förekommande problem, af ingeniör J. O. Andersson, (illustr.: forts.). Bolzano’s
rostkonstruktion för kolstybbe. Destillationspanna för träoljefabriker,
konstr. af ingeniör G, H. Lassen (illustr.). Om ljusets
användning på det tekniska området, af prof. Vogel. Svenska
säkerhetständstickor, Notiser. Adresslista. Annonser.
–––––
Väggskåp.
(Ur »Museum der modernen Kunstindustrie».)
Om dekorering af
boningsrum.
Af doktor Bader.
Det vanligaste sättet
att pryda våra
boningsrum består i att bekläda
väggarne med
papperstapeter. En blick på en
profkarta från en icke
obetydlig tapetfabrik har
föranledt mig att
nedskrifva följande rader,
ehuru väl långt förut den
tanken fallit mig in, att
mycket vore att förbättra
på detta fält.
Det är ledsamt att se,
huru mycket smaklöst
dessa fabriker erbjuda
oss; väl icke vid de
dyrare mönstren, ty dessa
visa i många fall lefvande
former och färgsinne,
samt utmärka sig icke
sällan genom en ädel
stilisering, men desto mera
vid billigare och
medelpris-sorterna, som likväl
egentligen äro bestämda
för mindre bemedlade,
hvilkas intressen på dessa
sidor skola bevakas. Det
är svårt att säga,
huruvida å dessa smaklösa
tapeter gränslinien emellan
det sköna och det fula
jemnt och nätt uppnås,
eller om icke redan ett
betänkligt steg in på det
absolut oskönas område
är taget. Hvilket för det
sköna känsligt öga kan
väl dröja vid denna i
oändlighet utgrenade
oreda af blommor och
arabesker, der ingen
hvilopunkt erbjuder sig,
utan låter allt
sammanflyta i en beständig oreda.
De mönster äro knappt bättre, der en palmett, en rosett eller
någon dylik fason oförändrad återkommer till dess väggen ända
till de yttersta hörnen är öfverfylld med detta enahanda.
Sålunda går det från det smaklösa till det smaklösare, till dess vi
ändtligen komma till dessa tapeter, som på dummaste
sätt för det förvånade ögat uppenbara den råa
byggnadsstommen i dess stygga nakenhet, som vi eljest
sorgfälligt öfverskyla. Och än mera, hvad blifva
af färgerna? Blommor äro de mest omtyckta motiv
för våra tapeter. Vi vilja
foga oss efter den rådande
naturalismen och
medgifva, att blommor med sina
naturliga färger,
framstående ur en passande
grundton, utgöra en
älsklig prydnad för hvarje
rum; och vi hafva
verkligen i detta slag utmärkt
behagliga tapetmönster.
Men dessa äro i de flesta
fall för dyra för borgarens
hus. Man tillgriper för
den skull ett billigare
surrogat och trycker nu
blommor och blad i en
och samma färg, blått
eller brunt, eller rödt, eller,
jag vet icke, hvilken
annan färg som helst, på en
vederstygglig grå botten.
Något bättre blir det, då
vi få tapeter, hvilkas
mönster äro kombinerade
af matematiska figurer,
antingen ensamma eller i
förbindelse med arabesker
och växtmotiver, emedan
färgsinnet här icke på
lika handgripligt sätt
såras, om också jemförelsen
med de arabiska m. fl.
förebilderna, hvilka de
hafva att tacka för sitt
ursprung, visar, att det
just är färgen, som gifver
dem lif. Då denna
jemförelse icke öfverallt kan
lätt göras, så framstår
icke deras färglöshet så
märkbar, men likväl bör
denna brist derföre icke
ursäktas.
En färg kan icke verka
utan genom
sammanställning med en annan. En
blick på den fria naturen
visar alla färger förenade
på fältet. Hvar och en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:22:33 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0369.html
